Som om jag vore en Kendocka

På den senaste tiden har jag inte känt mig helt helt hundra skulle man kunna säga. Som om jag vore en Kendocka, perfektion på utsidan men ihålig på insidan. Kränger för tillfället påskartiklar på jobbet, det går bra. Hade seminarium idag, det gick bra. Tenta på torsdag, det känns bra. Timmarna jag lägger ned på mitt kårengagemang är gränslösa. Var med i Borås Tidning i fredags under rubriken fin intervju och gjorde ännu en igår. Känner mig som en kändis. Modell överallt.
 
Men om kvällarna är det tyst ändå. Simon och Henke har varit i Tyskland i drygt en månad och den senaste veckan har min kropp kommit helt ur rytm. Herregud liksom. Vem kunde ana att det skulle vara en sådan omställning? Helt plötsligt börjar jag ifrågasätta lite om Borås verkligen är mitt hem. För om det inte är det, vart är det då?
 
Mest av allt har jag den senaste tiden gått i taket över all denna slöseri som finns runt om oss. Så många människor utan drivkraft och motivation. Så många gäspningar. Hur orkar man vara så meningslös? Nej tack, jag vill inte ha detta. Kan jag returnera? Reklamera? Möjligtvis köpa upp mig?
 
C'mon, känn glöd gott folk!

Kommentarer
Postat av: Anna Jakobsson

Haha du är ju!! Puss hjärtat <3

2013-03-26 @ 19:52:21


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0