Min fina kompanjon

Alla i min klass verkar ha tagit semester och jag fullkomligen sliter häcken av mig, samtidigt som jag drömmer om en semester i solen. Lyckligtvis har minusgraderna flytt Borås nu - och regnet hittat hit. Aja, aldrig nöjd. Jag och min fina kompanjon Louice brainstormar för fullt angående vårt barn, examensarbetet. Vi är ett utmärkt team, minst sagt. För mig betyder EX-jobbet allt. Nästan. Ett sätt att lägga ribban för kandidatuppsatsen liksom för att kunna visa hur mycket man briljerat dessa två år.
 
Idag har jag promotat Studentkåren och på vilket sätt det är meriterande inför arbetslivet att engagera sig under studietiden. Liksom minglat med potentiella arbetsgivare. Kan eventuell få en praktikplats på Hemtex huvudkontor på en avdelning som normalt sett inte tar sig an praktikanter, det vore ju fantastiskt.
 
En liten uppdatering så här i en fullspäckad kalender. Tagga livet.
 

Läsår 2, period 3

Det vi lämnar bakom oss:
  • Konfektionsteknik med textil produktanalys
  • Inköp och miljö
Det vi kliver på nu:
  • Juridik för butikschefer
  • Strategisk marknadsföring*
*Detta är en kurs för oss som inte väljer att ha praktik.

Massvis med skratt

Igår tentade jag av konfektionstekniken, vilket innebär att jag efter en liten inlämning är officiellt klar med period två. Har nog aldrig varit så slarvig på en tenta som igår, eventuellt så kommer det att straffa sig. Det var "bara" en G-tenta vilket gör att jag är nöjd även om jag så skulle hamna precis på gränsen. Dubbelkollade inte ens min uträkning på kalkyleringsuppgiften. Var mest fokuserad på att bara få det överstökat.
 
Har varit en intensiv vecka vilket gjorde att jag var långt ifrån sugen på festligheter etc. Istället tuppade jag hemma av utmattning. Sedan kom Mr Bromance aka Simon över och hängde med mig hela kvällen. Herregud, finner inga ord för denna fantastiska människa. Kärlek rakt igenom. 
 
En annan människa som är värd att nämnas är Branko. Som jag hoppades (och tjatade om) så kom han över på middag i torsdags, Lina gjorde sällskap och hjälpte oss att göra en festmåltid. Här går vi och lägger våra sista pengar på middag till Branko och hans fösta kommentar är att han inte tänker äta det där. Förolämpningar haglade. Mitt i allt kom en kommentar om att jag börjat få magrutor. Wellwell, thank you Mr Orange Eyebrows.
 
Men ärligt talat så är väl inget av detta något nytt. Jag har aldrig varit sammankopplad till en person så pass som jag är till Brankz. Blodsband är sannerligen inte allt, ty han är min bror. Jag älskar honom innerligt. Och skulle vi ha en syster så skulle det helt klart vara Lina. Vi tre har verkligen en speciell relation efter det intima boendet på Sagoslottet. Våra konversationer är öppna, ocensurerade och fulla utav förolämpningar. Och skratt. Massvis med skratt. 
 

Lever

Jag lever, jag lever. 
 
Är tillbaka i Borås och har det jättebra. Även om det är tomt på textilekonomer och jag har börjat att följa X antal bloggar som handlar om tropisk hetta. Lyckligtvis har jag kvar mina kompanjoner Simon och Henke ett tag till innan deras sommartermin i Tyskland drar igång. Och har jag tur får jag nattligt besök på torsdag av Branko innan han beger sig till konstant häng på Red Light District. 
 
Hade tenta förra veckan. Två redovisningar igår. Ännu en tenta på fredag. Jobb hela helgen. Inlämning på måndag, samt ny kursstart där jag har två föreläsningar samtidigt. Glöm det här med att hinna vila upp sig.
 
Mer insirerande updates kommer. Och bröllopshistorier. Jag lovar.

Nyår

Att fira nyår tillsammans med Anna är en tradition och dessa aftonar har alltid levererat.Vi har glitter och glamour i en mer avskalad variant så att säga, nyårsafton brukar ju vara den kväll man har högst förväntningar på - som man aldrig lyckas leva upp till. Jag föredrar att kliva in med höga förväntningar på det kommande året istället. 
 
Vi åt en tre-rätters medan vi delade på hela fyra flaskor av diverse alkoholhaltig dryck (till pappa Håkans förtvivlan). Som alltid gick vi igenom hela året i diverse kategorier och det känns så här helt spontant som att detta år har varit ganska mainstreamt. Monotont. Lågmält. Vilket ledde till en hel drös med mål och visioner för år 2013.
 
Jag tror innerligt inne att det här kommer att bli det bästa året hitills. Det har onekligen alla förutsättningar för det. Simon har förutspått att det här är året då jag "träffar någon" (vad vet han som jag inte vet?!) så det gäller väl att vara öppen för nya saker. Våga chansa och sluta vara dryg. Blir även året då jag klipper band och bildar något eget. På riktigt den här gången. Kliver ut.
 
RSS 2.0