Sliten men själaglad fadder

I söndags kväll kom Hanne och gjorde sig hemmastad här i lägenhetskaoset. Med hennes hjälp startades diskmaskinen för första gången (jag älskar Bifrost!) och det röjdes snabbt men intensivt och vi gick från kaos till en, mer eller mindre, acceptabel plats att bo på. Har lekt mäklare så på lördag så lämnar Hanne mig för en egen lägenhet, känns skönt att kunna hjälpa någon vars situation man känner igen sig väl i.
 
Ögonlocken stängdes vid 01-tiden och 05.45 ringde klockan efter en natts stressad och orolig sömn. Om jag tyckte att min dag var lång som ny student så är det ju inget jämfört mot faddrarnas dagar! 07 sharp befann jag mig på textilhögskolan och såg till att varenda program fick sin skylt liksom rep inför repvandringen och så befann vi oss där på torget för att samla ihop våra små kycklingar. I princip. Behövde inte vänta länge innan BC fick sällskap av en hockeyspelande kille vid namn Jacob, som kanske av denna anledning att han var nummer ett blev min skyddsling för dagen. Engagerade mig helhjärtat som fadder och ny vän för att dennes registreringsproblem skulle lösa sig. Och när Gustav jobbar för något så fixar han det. Check!
 
Repvandring längs stora högskolan där de stackars nysarna fick gå upp till våning fyra, för att seda hamna på bottenplan för att ta sig upp till våning fem. Förklarade att vi inte brukade hänga här så ofta. "Vi märker det" fick vi kommentaren om. Men mer motion till folket!
 
Höll tal i Folkan för alla nya textil-och ingenjörsstudenter och med den feedback som jag fått så tror jag att allt jag ville säga gick fram, blev under kvällen uppsökt av två textilekonomer som ville ansluta sig Texas. Bra känsla! Dagen och kvällen var verkligen helt galen, men det känns så bra. De nya sprider sådan energi och deras engagemang ger mig nästan en tår i ögat.
 
Sitter just nu och förbereder mitt första möte som sektonsordförande just nu, hej och hå!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0