Kick off/studentpub


Igår hade vi i Texas kick off för samtliga kårsektioner. Tacosbuffé.

 

Sen: studentpub. Fyra tequilashots.

Senare: lite sömn och tidig morgon. Väveriteknik

Period 4

Det vi lägger bakom oss:

  • Redovisningens grunder och tekniker (ekonomi)
  • Ledarskap och kommunikation
Det som ligger framför oss:

  • Väveriteknik
  • Textil materiallära

Planerat impulsköp


Nämen det här ser ju kul ut! Kurslitteratur á la 465 kr in my heart.

Free like a...?

Jag har jobbat hela helgen och trots att det varit lönehelg har det varit oväntat tomt i butiken. Skyller på diverse aktiviteter och event som skett i Borås under helgen. Dessutom vill man nog hellre handla in nya vårkläder i det här skedet. Det vill jag också. Massor av nya skor.

Idag är jag helt ledig. De gamla kurserna är avslutade och de nya har inte börjat ännu. Inget kneg på Hemtex. Bara ledig. Så hur kommer det sig att jag ändå känner mig fullbokad? Skall snart bege mig till skolan med Lovisa för att göra klar trikåpärmen. Den skulle ju inte alls vara inlämnad för si så där... tio veckor sedan?

Tentahets utbytes till tentafest

Ifredags skrevs den sista tentan för denna period och man kan verkligen betona ordet skriva i detta sammanhang. När jag, Lovisa och Hayun har pluggat inför denna tenta har vi förklarat allting för varandra muntligt och allting har känts jättelätt, men vem kunde ana vilka uppsatser vi fick fram skriftligt? Jag med min lilla, prydliga handstil gick naturligtvis sist av alla med en surt blängande tentavakt på mig. Blev så stressad vid inlämningen att jag nästan glömde in att lämna själva tentan. Hur det nu är möjligt...

Jag och Hayun firade med sushibuffé på Eest för att sedan njuta av världens solsken vid Viskan tillsammans med massor av fint folk från THS. Dagens grej blev när två dykare lite oväntat kom upp ur Viskan. När det hände igen en halvtimma senare så var det inte en lika stor grej längre.

Jag, Emma och Lovisa åt middag på La Copita, en spansk restaurang i lite finare klass. Vi studenter kan faktiskt unna oss väl när löning och studiemedel trillar in på kontot. Framför allt vid samband med firande av tentor. Maten var hur god som helst. Tapas. Calamari. Ja, ni hör.

Slutligen: tentafest! Mousserande rosé är tradition liksom en mindre barrunda. Borås levererar.





Solsken


@ Viskan med snyggaste Sara. Liten paus i allt tentaplugg. Liten.

Ett steg närmare...?

Då var äntligen mardrömstentan á la redovisningens gjord. Avklarad. Finito. End of story. Om jag inte måste göra en omtenta vill säga... - Wellwell, det tar vi då isåfall. Jag känner ändå själv att jag är otroligt nöjd med min prestation. Stolt över mig själv. Fick fram en massa fina siffror, om de var korrekta återstår dock att se. Bör vara ett G, kan vara ett VG. Liksom ett UG. Nollfattningsprincipen. Typ.

Vill aldrig mer göra en tenta där man måste använda sig av en miniräknare. Eller bokföra. Eller göra budget. Eller helt enkelt aldrig göra en tenta igen överhuvudtaget.

Attans att nästa tenta ligger på fredag då. Visonen går i kras. Suttit och pluggat nu med Hayun och Lovisa på Viskan. Jag drack kaffe. De drack rödvin. Två glas.

Skulle min kropp komma i kontakt med alkohol nu så skulle den nog gå av. Är helt slut. Utan dess like.

Zzzz....

Tentahets

Är för tillfället nu Mr having no life. Tentaperioder är ju minst sagt en viss tidpunkt här i livet som somliga inte riktigt kan tänka sig in i. Har man inte upplevt det så har man ingen förståelse.

Igår satt jag och Branko pluggandes till midnatt och drack kaffe. Det känns lite som om att jag kan det han inte kan och vice versa. Så igår var vi ett dreamteam när vi satt och gjorde övningstentor. Synd bara att vi inte får göra tentan tillsammans imorgon. Fast då till den livsviktiga frågan som kom upp igår:

Hur gör siamesiska tvillingar?!

Får de göra varsin tenta, en gemensam eller tentar de av vid olika tillfällen? Och nästan det viktigaste av allt: får de lön för en person eller två? Det enda riktiga borde ju vara lön för 1,5 person, men hur bokför man det?

Att bli med Bifrost

Råkade vara lite mer spontan än planerat denna vecka. Ett klick på på internet och tolv timmar senare så hade jag skrivit på ett hyreskontrakt. Jag har blivit med Bifrost. Ops!

För den okunnige bortom Borås gränser så är Bifrost det jag skulle kunna kalla för Borås allra lyxigaste studentlägenheter. Visst, hyran är löjligt hög, elen ingår inte och man måste betala tolv månader om året. Men det inkluderar diskmaskin, tvättmaskin, torktumlare, ett kök i första klass och allt är så snyggt att det går inte att få bättre. För att inte tala om läget - en minut från högskolan. En riktig lägenhet på 32 kvm.

Och den är min!

Några minuter efter lyckoruset så kom jag ned på jorden igen. "Hur skall jag berätta detta för Branko?". Tårarna var nära och under hela den misslyckade tentagenomgången i redovisning undrade jag om jag verkligen fattat rätt beslut. Att få bo så här som jag gör tillsammans med Branko har betytt allt för mig i Borås. Han är så mycket mer än min bästa vän och bror, han är det allra finaste. Till mitt försvar kan jag säga att jag aldrig hade flyttat om det inte var så att Branko i vilket fall skulle bege sig på utomlandsstudier nästa vår. Jag lämnar boet lite tidigare bara.

Alexandra sade upp sitt rum för inte så länge sedan och när vi stod där ute i solskenet jag, Alexandra, Branko och Lina så gjorde det lite ont i hjärtat. Jag vägrar kalla det slutet på en era. Men alla var överrens om att det inte skulle bli som förr.

Stackars Lina trodde ju hon skulle vara först med att flytta ut och se till att alla skulle sakna henne, men tji fick hon tydligen. Snöbollseffekten tog fart och innan varken jag eller Lina hade insett det själva i princip så hade jag fått henne att boka en lägenhet på Bifrost hon med. Så när Branko kom hem fem minuter senare och fick reda den nyheten var världens undergång nära. Hot om att hoppa ut genom fönstret på första våningen uppstod och klagomål om att han nu måste lära upp nya människor om diskmaskinen. "Må Bifrost brinna!".

Jag har fortfarande inte riktigt förstått att jag fått den här fantastiskt fina lägenheten. Jag och Lina pratar om inredning och inköp av nya möbler stup i kvarten. Äntligen har jag en omålad panå att färglägga.

Den första juni börjar vi.

Viskans uteservering


Skönhetssalongen Saga


Efter en väldigt känslosam dag så behövde vi lugna ned oss här på Sagoslottet.

Jeansjacka

Igår dansade vi fram på grusbetäckt trottoar klädd i jeansjacka i fantastiskt solsken. På seminariumet redovisade vi dystra, dystra siffror från företaget Pinyas sida som verkade hamnat i en nedåtgående spiral. Ingen av oss blev direkt förvånade när Jurgen berättade att företaget hade gått i konkurs på riktigt. Vem kunde anat?!

Jag och Moa gick igenom en gammal redovisningstenta och det kändes väl lite sisådär. Jag ligger på något sätt så katastrofalt efter att jag börjar undra om jag skall ge upp och förbereda mig inför en omtenta istället. Stackars Moa fick förklara ett tal för mig nästan tio gånger innan min hjärna kopplade. Något som jag fick klart för mig iallafall var att jag aldrig skall göra varuinköp utanför EUs gränser då deras moms är helt bakom flötet. Och mina anställda kommer aldrig att få någon lön för jag lyckas aldrig bokföra skatter och arbetsgivaravgifter på rätt konton.

Efteråt hade jag pubismöte (studentpuben) och hade senare en riktig work out med Erik på Onyx. Bra, bra dag. Fast när jag kom hem bara brast det för mig totalt. Jag är så fruktansvärt trött på att vara den som är den hela tiden. Den som jobbar för allt och alla utan att få något tillbaka.

I vilket fall så har jag sovit på saken nu och idag är det tisdag. Punkt.



Med ett himlande öga

Imorgon bitti har jag seminarium. På tisdag gruppredovisning. Veckan därefter tentor i respektive kurser. Två inlämningsuppgifter skall bockas av. Couldn't care less.

Jag tycker att det är synd att folk gör en sådan stor grej av skolarbetet, stressar upp sig själv och andra för ingenting och menar att de inte kan något - när de egentligen kan allt. Vill sparka på deras brist på självförtroende och ta fram den tyngsta kurslitteratur jag kan hitta och slå dom i ansiktet med den.

Precis som jag vill ta en gardinförpackning och slå kunder i ansiktet med den när de inte vill köpa de gardiner jag tar fram som de uppenbarligen vill ha - men ändå inte handla. Går inte riktigt ihop.

Råkade i all världens trötthet somna under kvällskvisten nu och efter en timmas impulsiv sömn känner jag mig lite bitter. Kan jag erkänna. Men folk är fortfarande så att man vill skaka om dom. Och slå dom.

Tiden är kommen...

Itorsdags gick jag, Hayun, Lovisa, Martin, Erik och Moa ut på X&Y och nu är tanken att jag inte skall gå ut förrän tentorna om två veckor är överstökade. Tentaperiod och tentaångest; jag omfamnar er.

Vi lagade middag här på Sagoslottet och underhöll oss bland annat med charader - något som jag var helt emot från början. Trots att jag spelat teater sedan jag var 13 så har jag alltid avskytt charader. Det är lite samma sak med pictionary - och då har jag ju tecknat seda jag var typ tre. Man känner väl att ribban redan är lagd för högt. Så jag ville hämnas på motståndarlaget med meningar som "Lovisas nagellack luktar upptänd bensin" och "Hayun vaskar kondomer i avloppet"- men all världens cred till dom för att de lyckades trots det.

Jag däremot skulle istället demonstrera ordet "osynlig", nästan så man vill tro att det var lekens svåraste ord för mitt lag ville inget hellre än att göra det svårt för sig själv. Men till slut så föll allting på plats!

Nu skall jag snart bege mig till min vackert inredda arbetsplats i Knallerian med fokus på merförsäljning och ny kampanj. När jag kliver av på söndag så är jag ledig från allt vad Hemtex heter i två veckor. Fokus på tentorna var det, va?


Studenter drickar champagne och Hayun dricker... partyfizz?!


Det fina kärleksparet. Hoppas nu bara att Lovisa och Martin fortfarande kan få barn i framtiden.

Det kittlas

Tankarna har börjar röra sig i lite olika tidsdimensioner nu. Förstoringsglaset har åkt fram och analysen är påbörjad. Egentligen, vad har här och nu att göra med det som komma skall? Allting. Ingenting.

Carpe diem. Ganska så vist. Det som sker, det sker och konsekvenserna kan vi ta efteråt.

Det viktiga är att det känns bra i dagsläget. Och vet ni vad? Det känns bra.

Me 2day


Föreläsning i redovisning där jag råkade skratta lite för högt.

Bokfört med en koreansk prinsessa.

Speciallektion och  aha-upplevelserna är nära nu.

Alexandra drar fram det tunga allteriet.

Inte så himla okej det där sista alltså.

Bakläxa

Den här veckan har väl inte direkt varit lika effektiv i pluggväg som önskat. Istället har jag varit ute i solen, varit med vänner och vågat unna mig att må bra. Får kanske ångra mig vid tentatillfällena men pftss...

Igår knockade John Blund mig redan klockan åtta för att låta mig sova ända fram tills nio på morgonen - då jag vaknade av klockan. Hur ofta händer detta egentligen? Så med förhoppningen om en pigg och energisk hjärna har jag suttit och pluggat redovisning hela dagen. Och ja, några saker har faktiskt börja lossna lite. Sisådär en månad försent misstänker jag. Men bättre sent än aldrig.

Vid sidan om redovisningen har jag filat på ett manus till ett grupparbete i ledarskapen då vi redovisar i form av en teater. Mina kreativa fingrar har arbetat flitigt och saknaden av teatern gör sig allt större. Jag vill vara Benvolio igen, stolt vifta min värja och bjuda publiken på en monolog. Även om jag tappade bort mig i sista versen på premiären. Pftss igen.


Jag hatar moms.

Danny Saucedo - Kiss You All Over

Har blivit med orkidé

När jag fyllde 22 önskade jag mig utav mina vänner en blomma jag inte skulle kunna döda - jag har nämligen motsatsen till gröna fingrar. Jag fick en kaktus. Inom loppet av två veckor lyckades jag på något vis fälla ned den på golvet så att jag hade blomjord över hela mitt golv. Komposten nästa.

Lina som jag bor med påstår att orkidéer är hur lätta som helst att ta hand om - de gillar att bli misshandlade tydligen. Hon har en jättefin och jag är så himla avundsjuk.

Så vi har slagit vad. Igår valde vi ut en orkidé som jag inhandlade för 200 spänn. Är den stackars, oskyldiga blomman död om två månader (sista april) så betyder det dessvärre att jag hade rätt: att jag inte kan hålla blommor vid liv. Isåfall betalar Lina mig 200 kr för blomman.

Är blomman fortfarande vid liv (något jag tvivlar starkt på) så får Lina dubbelt upp av mig. Det vill säga 400 kr att handla på Hemtex för. Jag är ganska säker på att den inte kommer göra det med andra ord. Dåligt självförtroende när det kommer till blommor tro? Och nej, jag tänker inte fuska och döda den med flit.

Den är ju så fin. Can't take my eyes off you.


Mina fina lavendel i plast(!) från Hemtex har nu fått kungligt sällskap.

RSS 2.0