Snöidyll

Spenderade dagen åter på promenad med Tova och Cameron, vi kan inte riktigt slita oss nog ifrån det vackra snölandskapet. Kändes som vi var sex år gamla igen på utflykt med lekis, Tova har koll på varenda stig i hela Bosvedjan hon. Jag och Cam hoppade gladeligen i snön under ivrig fotografering. Offrade oss för konsten.
 
Känns som en vacker avslutning på det gångna året, inte sant?
 

I snö

Igår njöt jag av sushi tillsammans med Sofia liksom en shoppingrunda på det välbekanta Birsta City. Hittade de sista detaljerna till min utstyrsel på bröllopet, kommer bli väldigt klassiskt och stilfullt. Som toastmaster kommer jag ju synas hela tiden i vilket fall så jag är inte så orolig över att verka osynlig. 
 
Kvällen bjöd sedan på en urjobbig promenad i snö tillsammans med Tova och mannen från Leeds som fångat hennes hjärta: Cameron. Efteråt spelade vi ett spel med frågor om hela världen som innebar att jag fick öva på engelsk översättning och Cam på svenskt uttal. Win-win. 
 
Vilken minut som helst nu så kommer Linnea att plocka upp mig inför ett möte med den blivande bruden och diskutera den stora dagen, ty mitt avstånd från Borås inte har gjort mig till den mest medvetna toastmastern genom tiderna. Men det skall det sannerligen bli ändring på!

Väl i Norrland

Min hemresa under julafton gick helt smärtfritt, det jag fick i julklapp utav SJ var uppenbarligen tidiga ankomster. Togs emot med stor tacksamhet. Väl i Norrland tog det knappt en timma innan jag höll på att gå av på grund av utråkning. Trött och sliten som få efter en resa som tvingade upp mig fyra på natten. 
 
Har sedan dess hållt mig fullt upptagen med en utgång i Härnösand med Boråsgänget (Lisa, Hanne och Simon) under juldagen då inga inom vänskapskretsen i Sundsvall ville gå ut. Har haft spelkväll med teatergänget, oändliga fikor med diverse bekantskaper, kvalitetstid med underbara Tova och på det även en lättare variant av återträff med gymnasieklassen.
 
Helt fascinerande hur livet utvecklas. Frida anlände med son på nio månader, Kristine erkände att hon och hennes karl tagit över en villa, Camilla argumenterar för sin design med inköpare på HM och Maria är praktikant i Paris på Balenciaga och har träffat självaste Alexander Wang. Jag säger då det...
 
Idag har jag än så länge hunnit checka ut från ett tandläkarbesök (ty jag är av någon orimlig anledning fortfarande skriven här i Sundsvall) och härnäst väntar en dejt på tu man hand med Anton.
 
För övrigt har vi så mycket snö i Sundsvall att jag blir blind.
 
Lisa poserandes i en reklam för Acne. Eller bara nedknuffad i snö vid snedfylla.
 

En jul bakom helgen

Det känns konstigt att det är den 22 december med en jul bakom helgen. Nästan alla har lämnat Borås för terminen och har spenderat de senaste dagarna med att säga hej då, farväl och adjö. Igår var jag hemma hos Sandra och virade porslin i tidningspapper som en sann mästare. Vad hände liksom? Vaddå ta en termin i Manchester bara så där och lämna mig? Varenda en av mina närmaste verkar dra på utlandstermin i vår och visst, det är inget nytt men nu när tiden väl är kommen känns det oväntat oväntat så att säga. Man kan aldrig förbereda sig nog.
 
Två dagar med lönehelg, julhelg och jobbhelg kvar. Mina ben kommer pulsera och leendet gå på högvarv med fraser om en trevlig helg och fantastiskt jul på reapeat.
 
Innan gårdagens löpning med Simon. Mr tänker-bli-superfit.

Prövningar

Jösses vilken vecka - och den pågår ännu. I tisdags hade jag hela Texas styrelse över för en julavslutning med glögg och fika efter säsong och har ännu inte hunnit ta tag i disken efter det. Har varit ute på det ena efter det andra och haft fullt upp. Varit späckade dagar där det mesta har velat gå fel och känt mig oerhört motarbetad utav universum. Här kan vi verkligen snacka om att någon där uppe verkligen vill se vad jag går för och se hur mycket jag klarar av. Så jäkla trött.
 
Men det gör inget, jag går lite all in nu med allt de här veckorna innan jul. Hela kroppen kämpar emot inför norrland där tristessen kommer vara ett faktum. Tillbringar hela julafton på ett tåg och hela jullovet med kurslitteratur. Min entusiasm är utan dess like, ni hör.
 
I torsdags hade Hanne födelsedagsfest och jag hade äran att få vara inbjuden på förpreppen med middag. När jag klev in igenom dörren så blev jag bemött av en julklapp från Simon och Hanne. Kan ni tänka er finare människor? Försvann i väg relativt tidigt för att närvara vid Angelicas förfest där varenda person jag älskar i Borås befann sig. Euforia. Sista torsdagsutgången på länge, länge med alla underbara människor. Ty textilekonomer försvinner iväg utomlands och när de kommer tillbaka vinkar jag adjö på flygplatsen. Om jag får som jag vill. Men det kräver jag.
 
Njut av livet ungdomar.

Jobbhelgen

Jobbhelgen har lett till tre observationer:
  • Folk har en oväntant stor tendens att glömma kvar sina betalkort i kortläsaren.
  • Jag är oerhört grym på att slå in paket, med tanke på de komplimanger jag fått.
  • Det oartigaste jag vet måste nog vara när kunder påstår att vissa produkter har dålig kvalitet (när de inte har det). Vad förväntar de sig att man skall svara egentligen? Hålla med? Käfta emot? Vill du ändå handla produkten så gör det i tystnad, tack!
Har dessutom passat på att förnya frottégarderoben, kunde inte bestämma mig för om jag skulle välja de i beige eller plommonlila. Så jag slog till på båda två. Passar perfekt tillsammans.

Norrländsk fylla

I torsdags gick jag och Simon all in för en norrländsk fylla. Sundsvall och Härnösand levererade på Borås gator kan man ju minst sagt säga. Kvalitetstid som bara den. De bästa vännerna finns hos de där man minst anar det har jag lärt mig denna termin. Aldrig säga aldrig och alltid, alltid vara öppen för det som är nytt.
 
Man tycker ju att det är något som man borde ha lärt sig för länge sedan?
 

Finner vardagen inspirerande

Mina dagar äro fullspäckade men jag upplever ingen stress alls, jag trivs så med allt jag gör. Finner vardagen inspirerande. Idag har jag haft föreläsning, arbetat på kårkontoret, gjort en intervju i ett grupparbete, arrangerat en fotovägg för Texas med Josefin, medverkat på FUM (fullmäktigemöte) och avslutat dagen med ett telefonmöte med Camilla, den blivande bruden på vinterbröllopet där jag är toastmaster. 
 
Om exakt en månad gifter sig Camilla och Niklas i ett vinterlandskap, även kallat Fränsta. Känns märkligt. Hon kommenterade under samtalet att hon inte trodde på något "Svenssons-liv" för min del. Jag är för bra för det. Men vad har jag i så fall att vänta mig? 
 
Tills vi har klurat ut det så kan jag erbjuda en mer uppiffad styrelse vid en komplett gruppfotografering:
 

Första advent

Jag har haft en helt fantastisk helg lagom till första advent och känner mig glad ända in i själen. Emilias födelsedagsfest i Göteborg var hur trevlig som helst, allra mest uppskattade jag att umgås med tjejerna från Göteborg utanför skolan eftersom det aldrig blir av att man träffas annars. Förfesten höll på till halv ett och den lite knasiga tiden gjorde att jag, Emma och Hayun beslutade oss för att ta ett-bussen tillbaka till Borås. Att följa med ut på krogen och precis vid insläppet behöva dra sig tillbaka till bussen lockade inte. Att annars vara tillbaka till Borås så sent som sju på morgonen fanns inte ens med på min världskarta, men Louice och Matilda lyckades minsann...
 
Igår gick jag och Lina i kyrkan, var en väldigt vacker Gudstjänst med mycket sång och värme. Liksom bra predikan. Efteråt gick vi på stan som har söndagsöppet under advent (ni hör, vad är det för stad jag lever i egentligen där det är igenbommat om söndagar?!). Det inhandlades lite av varje och sedan ägnade vi eftermiddagen åt att skapa julkort tillsammans samtidigt som julmusik spelades i bakgrunden. 
 
Under kvällen gjorde jag Henke sällskap som ägnade sig åt multitasking: Amerikansk fotboll varvat med skapande av mättande praliner. Denne karl i ett nötskal alltså. Bra på allt. Kreativitet utan gränser. Just gotta love.
 
Simon anlände till Borås vid halv ett på natten hemifrån ett vinterlandskap aka Härnösand så tog emot honom med öppna armar och gjorde sällskap hem. För somliga har man ett hjärta utav guld för.
 
På vägen hem kunde jag inte låta bli att brottas med känslor och tankar kring den natt mot tredje december för exakt två år sedan. Hur snön föll i en mörk och kall miljö och en viss person brottades med sina tankar och velande traskade fram och tillbaka på ett tak.
RSS 2.0