En narcissists kärlek

Ibland vill jag säga till Dig att jag älskar Dig, som en påminnelse bara, för vi säger det ju aldrig. Ditt svar skulle förmodligen lyda att det är lugnt, att Du vet.

 

Men då vill jag bara tillägga att jag älskar Dig så pass mycket att jag skulle göra allt för Dig. Allt. Du säger förmodligen tack, för Du vet ju det. Du kan det här. Hört det förr.

 

Fast får jag i så fall försöka förklara att jag älskar Dig så pass mycket att jag skulle dö för Dig. Inte tveka en sekund. För ibland när Du känns långt borta känner jag mig alldeles trasig och livlös. Det rörs om inom hela mig och jag hamnar helt vilse i mörkret. Borttappad.

 

Ja, jag vet om att jag älskar Dig för mycket, men kärleken har ingen spärr. När den svämmar över går den inte att stoppa, hålla tillbaka och gömma undan. Den exploderar, för starkt och för mycket. Det är svårt att hålla balansen och ha kontroll, för jag ramlar hela tiden omkull.

 

Du hjälper mig alltid upp när jag hamnar på fall, älskar Dig för det. Men jag önskar så att Du kunde svaja fram och tillbaka i obalans, bara lite. Att du kunde förlora fotfästet. Bara någon gång. Så att jag fick räcka ut min hand. För att Du älskade mig för mycket.

 

Kan Du inte göra det? Även om på låtsas?

 

Det kan inte bli märkligare än så här. Jag ser mig själv i spegeln, så stark och orubblig. Hård som sten, poserandes som en narcissist. Men Du gör mig onekligen svagast i hela världen.

 

Jag flagnar sönder. Bit för bit, sakta men säkert.

 


Kommentarer
Postat av: jenny

vad vackert skrivet!

2012-08-23 @ 11:33:45
URL: http://pussjenny.blogg.se
Postat av: Elisabeth Kibe

Ja,kärlek är härlig och smärtsam. Sitter här med en tår i ögat och är så glad att jag kan titta in till dej ibland. Du kan verkligen beröra. Kram från moster E

2012-09-02 @ 09:13:09


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0