Födelsedagsbarn

Idag fyller min absolut äldsta vän Tova år. Dock inte i ålder räknat, även om hon härmar mig och blir hela 22 bast. Så det firades igår med grillning, rosé, galenpanna och utgång. Dessvärre var jag världens tråkigaste och avstod från att gå ut eftersom jag i princip inte fått någon sömn alls natten innan, och med tidiga mornar framöver på Hemtex så hamnde sömnen lite väl högt upp på prioriteringslistan. Pinsamt. Men kalla mig gammal.

När vi var små så påstod Tova alltid att hon fyllde år den 2:a juni, så än idag har jag svårt med att hänga med vilken dag hon fyller år. Säkert bara för att hon inte gick med på att vara yngst. 29 dagar är mycket när man är sex år gammal antar jag.

Grattis Tova!


Från den fantastiska kvällen på gatufesten.

Beastly

En film som jag längtar tills den har premiär är Beastly som bygger på Skönheten och Odjuret. Huvudrollen? Det blivande stjärnskottet Alex Pettyfer. Han är faktiskt förutspådd att bli 2010-talets stora filmstjärna (helt seriöst), den som har ögon har ju inte så svårt att gissa varför.

Den kvinnliga huvudrollen har ingen annan än våran kära känd-från-High-School-Musical-Vanessa-Hudgens. Medverkar gör även komiskt nog Mary-Kate Olsen och dessutom självaste Neil Patrick Harris (Barney).

Det jag stör mig grymt mycket på dock är att man faktiskt kunde vågat göra Mr Pettyfer åtminstone en smula fulare. Men jag antar att det skulle göra att filmen tappade alldeles för stor del av publiken. Håller med.
 


Dessvärre blir Sverige utan biopremiär. Ingen är väl förvånad.

Back to business

Blev inte direkt så många timmars sömn som önskat i natt eftersom mitt schema säger öppning idag. Samtidigt är det lite skönt att känna att man utnyttjar dagen till fullo. Solen skiner starkt redan nu, vilket inte direkt glädjer en stackars butiksförsäljare som arbetar inomhus 09-18 denna fredag.

Igår körde sommarklipp fas tre igång på jobbet så jag undrar hur det ser ut efter alla galna, snåla kunder som har gått lös i butiken. Förhoppningsvis är alla reaartiklar redan slut. Ja, man kan ju önska iallafall. Det enda jag vill ha nu är höstnynytt, höstnytt och höstnytt. Även om vädret uppenbarligen säger något helt annat.

Nä, nu öppnar vi butiken!

Tidaholm

Har nu kommit hem till norrländska Sundsvall efter en fantastisk vistelse i ljuva Tidaholm. En himla fin stad. Jag hade föreställt mig att Tidaholm mer eller mindre var en väg med en hållplats samt ett stort, gammaldags hus där familjen Hoppe hade bosatt sig. Så fel man kunde ha. Så fel. Fast till mitt försvar vill jag påminna er om att det är så samhällena ser ut här i Norrland. Titta bara på Fränsta.

Vistelsen inleddes i Skövde där jag fick se var Cornelia gått i gymnasiet samt det charmiga caféet hon har jobbat på - där vi även åt en urläcker lunch. För att senare ta bussen till Tidaholm där den fantastiska familjen Hoppe tog emot oss. Det fikades, åt middag och jag och Corny kunde äntligen ha våra fantastiska diskussioner om diverse I-landsproblem. Dock tog jag allt längre och längre tid på mig med mina svar ju närmare småtimmarna kom, att vara pigg och alert då man klev upp 04.15 samma morgon är ingen barnlek. Behöver jag säga att jag sov gott?

Onsdagen ägnades åt en riktigt grundlig sightseeing av idyllen Tidaholm. Visst förskönade den perfekta sommardagen omgivningen en smula, men jag tycker ändå att det är en av de finaste platser jag besökt. Jag och systrarna Hoppe åt glass, spelade spel samt såg filmen the Aviator. Behöver jag säga att det var mysigt?

Så imorse hade vi kramkalas och jag blev avvinkad på stationen för att ta bussen till Skövde. Tåget till Stockholm. Bussen till Sundsvall. Bussen till Källvägen. På resande fot från 08.45 imorse tills 19.30 ikväll. Har övervägt ännu en tripp till södra Sverige men jag undrar jag...



Underbara, fina Cornelia på torget i Tidaholm.


En bild av vyn knäppt från bussen, enda som jag har ett erbjuda. Ta emot.

Vi kan kalla det för semester

Åt lunch med Ewe på Birsta idag innan jag klev på jobbet för att stänga. Löningsdag gör kunderna glada kan jag lova. Dessutom hölls det en tyst minut för Norge, hela köpcentrumet blev helt knäpptyst. Väldigt fint gjort.

Imorgon börjar min semester på hela tre dagar och vi inviger den inte med sovmorgon. Tar 06.09-tåget mot Skövde där underbara, fina Cornelia möter upp mig. Där stannar jag kvar. Tills på torsdag iallafall. Lustigt nog så skall Ewe ta exakt samma tåg hem till Stockholm, ýnka tio sittplatser bort. Sällskap på vägen. Vi gillar.

Celine

Om någon undrar vad jag, Linnea och Sofia gav till Ullis i födelsedagspresent så kan jag ju avslöja att hon fick ett påslakanset som någon av oss inhandlat på en viss butik där någon jobbar. Höstens absolut snyggaste påslakanset som trillar in på Hemtex kan jag ju meddela. Sofia blev så förtjust i det att hon köpte ett till sig själv också, och jag kommer att införskaffa ett eget inom en snar framtid.


Setet heter Celine, är i percale och kostar 349 kr. Finns på Hemtex här.

Bullis hos Ullis

Idag fyller Ullis 22, exakt 22 dagar efter mig. Efter en helt fantastisk fest för två år sedan och ytterligare en som skall ha varit lika fantastisk ifjol (jag var hemma med magsjuka X 2) kände miss Enander tydligen på sig att hon förtjänade ett födelsedagsfirande i ett lite lugnare tempo. Så det dukades fram kaffe, te, bullar och annat gott. Otroligt uppskattat måste erkännas. Allt måste ju inte firas in med dunder och brak... visade det sig.


Nedräkning

Lägenheten med tre rum är numer helt borta ur mina tankar, så himla skönt. Även om det i slutändan faktiskt blev jag som var tvungen att lösa det problemet trots allt. Inte förvånad. På det så landade även hyreskontraktet från Sagahem i min brevlåda igår. Gillade inte punkten att man inte fick möblera om i rummet att säga till, men bortsett från just detta så verkar de helt rimliga. Absolut.

Idag knegar vi fyra timmar á la 13-17 för att sedan hänga med Sofia och fira våra nya liv som tar plats oändligt långt ifrån varandra. Luleå vs Borås. Vad hände liksom? Om inte annat så kan vi fira att Sofia shoppade massor på Hemtex igår. Hon är en förebild för alla mina vänner.

En årstid i förtid

Är det bara jag som på något mystiskt sätt har börjat få höstkänslor? Liksom en syndig längtan efter hösten, som jag faktiskt måste erkänna är min favoritårstid. Mycket är väl för att sommaren på Hemtex börjar lida mot sitt slut och butiken fylls på med höstnyheter i beige, brunt och lila. Pluggar hösttrender i juli.

Dessutom är mina tankar för det mesta på den kommande skolstarten, att uppleva höst i Borås. Så när jag tittar ut igenom fönstret blir jag lite förvånad över att vi fortfarande befinner oss mitt i juli. Vi har gott om tid på oss att uppleva kalla nattbad, grillningar och ljusa nätter. Bäst att passa på innan de är borta.

Glädjebesked

Igår blev jag bjuden på lunch hemma hos Hanna innan vi begav oss till gymmet för att visa hos hurtiga. Mitt i all träning upptäckte jag ett missat samtal från ett studenboende i Borås som heter Sagahem. Ett namn som var väl bekant för mina öron då jag så sent som bara några timmar innan hade slängt iväg en ansökan till dom med några korta rader om att jag kommit in på butikschefsprogrammet, hade beviljats studielån och var ja... desperat.

Tydligen hade dom fått ett avhopp helt nyligen och i och med mitt nyinkommna mail var jag helt enkelt färskast i minnet och blev därför erbjuden den lediga platsen. Snacka om att ha både tur och flyt alltså! De skulle skicka hyreskontraktet direkt, vilket bör ligga i min brevlåda imorgon och inflyttning kan ske från och med 20:e augusti.

Dessvärre är det ju endast jag och åter bara jag som kan skapa problem av något positivt. För när jag kom hem upptäckte jag till min förvåning att jag och Henke fått den här 3:an vi sökte trots allt. Helt plötslig stod jag där med två boenden. Eftersom det är jag som ordnat så att vi skall få den här 3:an och det inte heller är jag som är orsaken till så att vi inte kan ta den så har jag skickat Henke på uppdraget om att försöka lösa det. Jag skall bo på Sagahem jag!

Så igår lagade Bror Bartender en utsökt middag och tillsammans med hans vän Nicke, min underbara Tova och mamma så firade vi min boplats med rosé. Om drygt en månad flyttar jag 71 mil bort. Alltså...

Hjärtligt välkomnande

Igår ringde en kille från Textilhögskolan upp mig för att gratulera till att jag blivit intagen och höra sig för om jag hade några frågor. De hade sagt tidigare att de skulle ringa upp de som kommit in så jag blev inte fullt så förvånad som vissa andra kanske, men jag tycker hela grejen var väldigt gullig.

Vi pratade en hel del om boende och det enda han kunde rekommendera var att ringa upp de flesta föreningar eftersom det är ett sådant högt tryck att de flesta rum/lägenheter inte ens hinner läggas ut på nätet innan de går åt. Dessutom så fick jag numret till två olika vandrarhem som skall vara billiga, ifall det skulle krisa sig rejält.

Man behöver faktiskt ett sådant här samtal. Den 29:e augusti börjar jag.

Antagningsbeskedet

Eftersom hela 48 pers har gillat min status på facebook, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av min vännerlista, så känns det som om alla redan har tagit del av mitt antagningsbesked. Men ja, jag kom in på butikschefsprogrammet med inriktning mot textil och mode på textilhögskolan i Borås. Dock är jag själv inte alls förvånad, jag har varit medveten sedan jag snubblade över utbildningen för elva månader sedan att mina betyg räcker för att komma in. Dock vill jag ändå poängtera att det krävs skyhöga poäng för att komma in, och att utbildningen är i topp-fyra på att ha längst reservlista.

Däremot kom Henke inte in och det var ju inte riktigt planerat. Och eftersom han inte verkar vilja prata om det så har jag inget förslag på hur vi skall lösa det här. Mina intyg är iallafall skickade till Borås Bostäder, men den lägenheten känns ganska långt borta just nu. Så när jag kom hem från Stockholm slängde jag iväg ansökningar på varenda studentlägenhet jag kunde hitta och letar desperat efter fler. Varje timma som passerar.

Jag tror inte att någon förstår riktigt när jag säger att det är omöjligt att få lägenhet i Borås. Det finns liksom ingenting eftersom högskolan vuxit så otroligt på senare år och man liksom har "glömt" att kompensera det med fler boenden. Dessutom läste jag att man i år tagit in 1000 mer studenter jämfört med ifjol. Det var ju väldigt smart. Så gott folk, ni får jättegärna gilla min status och ta för givet att jag kommer hamna i Borås. Men jag är starkt medveten om att det kanske inte blir så.

En sak är iallafall säker och det är att jag är bäst och numer fullkomligt kommer att strunta i andra människor. Jag kör solo. På allt. Anders må kalla tycka att jag är dramatisk 24/7 men det är bara att vara sund.

Stockholm

Jag vet inte exakt vad som sker i höst, men en sak som jag känner starkt är att jag aldrig förlåter mig själv om jag stannar kvar i Sundsvall. Det kände jag verkligen med min tripp till kungliga huvudstaden. Det är finito med Sundsvall. Ja, jag tycker om staden jättemycket. Absolut. Men det finns ingenting alls för mig här. Ingenting.

Aja, väl i Stockholm mötte Viktoria upp mig som tagit sig dit från Uppsala så vi åt lunch, shoppade samt spenderade X antal timmar på café med att prata om allt mellan himmel och jord. Viktoria är en sådan där toppentjej som bara utstrålar värme, vad som än händer så kan man alltid känna sig trygg med vetskapen om att hon alltid finns där och gör sitt bästa. Det är mer än vad man kan säga om andra.

Senare mot kvällen åt jag asiatiskt med Jannike och Zandra från kära gamla HVMD och hade ett sådant där fnittrigt samtal precis som om vi vore 16 igen. Slutligen så åkte jag hem med Jannike, drack rosé och pratade I-landsproblem. Så himla välbehövligt. Allting.

Fredag morgon regnade det i Stockholm. Vackert. Och passade mitt humör perfekt. Tog en tidig buss hem igen för att försöka lösa saker på plats istället för att känna mig hjälplös 38 mil bort.

Stockholm, nästa gång dröjer jag inte lika länge!



Huvudstaden nästa

Sitter och bälgar i mig kaffe just nu, visserligen går bussen inte förrän klockan åtta men det känns ändå som löjligt tidigt. Orolig för att somna sittandes och trilla av stolen i vilken minut som helst.

Jag har alltid ett sådant bekymmer på vad man skall ta på sig när man åker till Stockholm. Dels så skall det ju vara praktiskt att resa i, lätt att byta om för äventyr i provhytter men på det så befinner man sig ju faktiskt i det jag antar att vi kallar för Sveriges modestad. Det blir underbart.

Sover över hos Jannike och Eric så kommer inte hem förrän imorgon. Så förutom att strosa runt med Viktoria så bör jag även hinna med att träffa Zandra, Nora och Sara. Upprepar: det blir underbart.

Update

Solen skiner ute, men det är ändå kallt i luften. Men det rör mig inte i ryggen, för mig får det gärna vara sol och tjugo minus så länge det inte åskar som det gjorde igår. Trodde helt seriöst inte att jag skulle ta mig levande till jobbet.

Igår klickade jag in mig på hemsidan för butikschefsutbildningen som jag sökt och såg att det låg en massa ny information uppe, som schema och utbildningsplaner. Att läsa allt detta gjorde att jag insåg att det är det här som jag verkligen vill göra. Och det börjar ju minst sagt att dra ihop sig...

Borås Bostäder har hört av sig och meddelat att jag och Henke ligger bra till för att få ett erbjudande om en lägenhet av dom, men att vi måste kunna visa antagningsbesked, utbetalningsplan från CSN samt eventuella anställningsavtal senast fredag. Så ironiskt för när det väl faktiskt börja hända något på bostadsfronten så sker det en vecka för tidigt. För antagninsbeskeden får vi ju antingen imorgon eller på fredag så att redovisa dom är ju inga problem, däremot lär inte ansökan till CSN gått igenom tills dess. Skickade in min igår så det är bara att hålla tummarna för att de är otroligt snabba i år.

Jag trivs så himla bra på mitt jobb. Det tål att understrykas. Däremot känner jag mer än någonsin att jag är klar med Sundsvall. Jag måste sluta begränsa mig själv med att stanna kvar i denna stad. Som en protest så åker jag och Viktoria till Stockholm imorgon. Finns det någon där som jag glömt att höra mig av till så hör av er!


Jag och Viktoria på Carl Noréns spelning i våras, i varandras jackor.

Det är över nu


Frida och Sofia. Trogna följeslagare under gatufesten.


Anna på Tranvikens dansgolv. Världens bästa dansgolv när rätt DJ väl var på plats.


Finaste Alva gjorde en tripp till Sundsvall för att se Håkan Hellström leverera.


Alla fördomar om Eric Saade försvann när han rev av en grym show. Respekt.


Världens bästa Veronica Maggio. Världens bästa.

Gatufest

Äntligen veckan där staden som annars sover 51 veckor om året vaknar till liv! Igår var en riktigt lyckad dag som sagt, jag och Tova såg Rix FM festival som bjöd på oväntat bra artister. Viktorious var hur bra som helst live men Sundsvallspubliken en riktig skam, ingen verkar riktigt ha förstått vem denna stjärna är ännu. Endast herr Kibes utrop hördes. Och Jason Derulo, hallå? Hur bra var inte denna kille. Hur kommer det sig att jag hört alla låtar, kan alla låtar men ändå aldrig hört hans namn tidigare?

Efteråt drog vi vidare till en nykomling: Tranvikentältet. Visade sig ju vara ett riktigt lyckat tält där vi intog dansgolvet tillsammans med Linnea och Frida, samt fem glas vin (vad tänkte vi på?!).

Det var efterfest för Rix FM gänget på Oscars, så det kändes ju ganska så självklart att dra dit i hopp om att få dansa med fulla kändisar. Jag fick chansen att berätta för Viktor att jag beundrade hans musik och bad även om ursäkt för den dåliga Sundsvallspubliken och sade att hon skulle äga den om några år. Det trodde han också. Att stå i baren axel mot axel med Danny var också lite coolt. Den killen beställde in 10 shots. Jisses.



Lyckad invigning

Gårdagen var ganska så mycket fantastisk på gatufesten. Vi har tre dagar till på oss att toppa det.

Kurvor

Det känns som att allting skiftar konstant. Humör och känslor. Upp och ned. Toppar och dalar. Det finns som ingen balans någonstans. Ingen alls. Jag vågar sällan slappna av och tänka att allting faktiskt blir bra, att fokusera på att vara lycklig. För alltid så händer det något som gör att man kände sig så himla urbota dum och naiv.

Har varit väldigt uppgiven på sistone då jag insett att jag börjat få ställa in mig på att jag eventuellt inte kommer att hamna i Borås till hösten. Ingen idé att ställa in sig på något som kanske kraschar, bättre att plocka upp bitarna nu än då. Då det bara har varit det som funnits för mig så står jag här lite utan plan B så att säga. Det verkar som att det kanske är på väg att ordna upp sig nu, men jag vågar som sagt inte hoppas. Har varit med om det här förr.

Man tror att man vet var man har de som betyder allra mest här i livet men hur mycket man än är säker på sin sak så skall man alltid få en smäll så hård att man bokstavligen tappar luften. Jag önskar att något bara kunde vara lätt.

Någon gång.

Förhoppningar är så förra året.

Bröllopet

Att bevittna Daniel och Emilias vigsel är något av det bästa som har hänt mig. Jag har aldrig tidigare sett två personer stråla av så mycket lycka som de två gjorde ifredags. Emilia hade världens bredaste leende på läpparna, jag tror jag aldrig har blivit så rörd som jag blev då. Det fanns bara ren och skär lycka. Överallt.

De rosa brudtärneklänningarna var på och satt som en smäck på båda två. Framför allt lilla Ebba som var helt bedårande söt i sin. Under fotograferingen utanför kyrkan plutade hon med läpparna konstant. Det känns igen.

Bröllopsmiddagen var minst lika trevlig med underbart vackra tal, kusin Andreas imponerade stort när han fick ordet och blandade humor och kärlek i högsta klass. "Dessvärre" var det öppen bar som jag och Johanna inte var alltför sena med att utnyttja. Johanna är då mina kusiners kusin på deras andra sida om familjeträdet, men vi två har alltid klickat oväntat bra och framför allt ifredags då vi hade hur kul som helst tillsammans.

Jag blev kvar till 02-tiden då någon inte riktigt lärt sig allt om alkoholhalter på en viss bartenderkurs och vi var tvugna att ta en taxi hem. Fantastisk start på födelsedagen kan jag säga, som dock orsakade att jag var vansinnigt trött och sliten på själva bemärkelsedagen.





Aja, bröllopsfotografen har betydligt bättre bilder. Vi inväntar dom.

Bröllop


Emilia Danielsson och Daniel Kibe är numer man och hustru.

RSS 2.0