Kvalitetstid

Idag har jag fikat på Tant Anci & Fröken Sara tillsammans med Anna och spikat upp planer inför den fasade nyårsaftonen. Det blir jag, Anna, Malin och Sofia tillsammans med god mat och skumpa. Med de förutsättningarna så kan det bara bli ett lyckat avslut på ett minst sagt omtumlande år. Sedan strosade vi runt lite i vår kära stenstad fylld med drakar som resulterade i att vi båda två handlade lite smått och gott. Jag stod för inköpet av en jeansskjorta med lappar i mocka vid armbågen. Efter månaders iakttagande kunde jag inte låta bli att slå till när den väl hamnat på halva priset. Fynd.

Senare på kvällen fikade jag med Ida på Waynes och fika höra om henne och Kalles nya liv i Umeå. Det visade sig att hon fortsatt med teater även där och när vi diskuterade pjäsen hon var delaktig i nu så kände jag hur mitt teatersug växte till sig något enormt i mitt bankande hjärta. Jag har inte varit kreativ i teaterskapandet på nära tre år nu, men gud vad jag saknar det. Teatern stod ju av en sådan stor del av mitt liv i över hela sex år.


Anna @ Tant Anci & Fröken Sara.

I väntan på nyår...


Finnes (förmodligen inte) på HM

Juldagen i bild






Knegar på

Jobbar på för fullt på Hemtex om dagarna här och dreglar lite vid tanken på min lediga dag imorgon som innebär sovmorgon. Hade på något vis glömt bort hur mycket liv och rörelse det är i Birsta, har tappat formen lite bredvid Therese som kutar runt som en duracellkanin. Vad hände? Jävla långsamma Knallerian. Better shape up.

Både jag och Therse konstaterade igår att vi aldrig skulle våga försöka byta eller lämna tillbaka något utan kvitto. Ändå så vill var och varannan kund göra just det. Varför? Förklaringen att det var just en julklapp är väl ändå bara löjlig eftersom det brukar vara i just såna fall som man faktiskt sparar kvittona. Åh...


Nyår närmar sig med stormsteg men för tillfället känner jag mig just bara kluven gällande denna afton. Det enda jag vet är att Hayun idag köper en supersnygg skjorta till mig på HM Trend i huvudstaden som jag tänkt bära på nyår, precis som min kopa i Västra Götaland kommer att göra.

Att läsa lite mer

Juldagen

Jag kom ihåg både kamera och kameraladdare men dessvärre inte sladden till datorn, men den är hitskickad av Lina och bör anlända imorgon och efter det så hoppas jag kunna lova er en lite roligare blogg med norrländsk inspiration. Gud vad jag tjatar om det här med Norrland. Tidigare har jag liksom bara fnyst och påpekat att Sundsvall faktiskt ändå ligger i mitten av Sverige. Men när man bosatt sig 70 mil söderut får man en helt annan syn på saker och ting. Det norrländska syns överallt. Kläderna, husen, inredningen, klimatet - allt!

Igår var jag hemma hos Frida med "gänget" bestående av Andreas, Sofia och Ullis där vi ägnade större delen av kvällen åt att spela Med andra ord - lite som Alias. Killar mot tjejer och vi vann varsin omgång, även om vi grabbar var en smula mer överlägsna.

Sedan bar det iväg till Aveny med taxi och det hängdes en hel del i Engelska Baren. Jag trodde det skulle kännas konstigt att vara ute på hemmaplan men icke, det kändes naturligt. Även om jag saknade X&Ys fantasipriser. Men hög alkoholhalt och ett betalkort i handen är jag inte den som tackar nej till oplanerade impulsköp. Så gårdagens nota lär ha varit ganska stor. Men det var igår och tillhör gårdagens sorger.

Det har varit en massa tjat om storm men jag kan säga att jag märke noll av detta då jag sov sött... tills klockan ringde och jag undrade vilken dag det var. Annandagen redan?

På jobbet så var det den stora återköpsdagen. Alla skall promt lämna tillbaka misslyckade julklappar. En kvinna hade fått en miljon handdukar. I en miljon färger. När hon lämnade oss så hade hon en miljon handdukar i ett betydligt lugnare färgalternativ.

Julafton

Så idag är det dan efter dan. Hemvändardagen.

Gårdagen var väldigt trevlig, även om jag måste erkänna att julafton verkligen har förlorat charmen den hade när man var yngre. Jag längtar tills vi firar den 24:e december med småknattar som springer omkring och sprider sann julvärme. Det vore inte helt fel det.

I år firades det hemma hos oss och det bästa av allt (beroende på hur man vill se det) är att favoritkusin Linnea är sjukskriven från allt showande i Sälen och kunde därför fira jul i Sundsvall i år. Precis så som det skall vara.

Jag har fått en massa fina julklappar bestående av filmer, TV-boxar, skolmaterial, pengar och ett tjusigt iphoneskal som gör att jag inte kan slita blicken från min iphone nu när den ligger bredvid mig.

Ikväll skall jag till Frida på förfest med ungefär halva teatergänget för att sedan slå klackarna i taket på Aveny.


Jag och Linnea. Pic Markus.

Dan före dan

Idag ringde klockan 08 och jag trodde att det var av misstag tills jag kom ihåg att det var frukostdags med Emma. Låg och kurade under täcket en kvart innan jag ringde Emma för att väcka henne - Emma uppe med tuppen existerar inte helt enkelt. Orimligt!

Så vi hade en mysig frukost på McDonalds med toast för att sedan se till att jag klarade av mitt allra sista julklappsinköp och är därför nu helt färdig med alla dessa julklappar. Jag vill ärligt talat inte veta hur mycket jag lagt ut på detta i år men jag vet att det är över tre tusenlappar iallafall...


På eftermiddagen kom Tova över för det obligatoriska julklappsbytet. Jag fick en ursnygg tygkasse som jag önskat mig och utav mig fick hon ett litet set med kökshanddukar, grytlappar och diverse ihopplock.

Arbetspasset på Hemtex gick alldeles utmärkt, även om det tog mig en mindre evighet att få upp kassaskåpet. Hur kan man glömma bort något man tidigare klarade av dagligen? Till slut fick Carro visa mig hur det var man gjorde. Fantastisk start! Men det blev bara bättre och bättre och det är verkligen helt sinnessjukt hur fort man kommer in i gamla vanor. Ägnade större delen av passet till att bygga upp ett bord med gardiner inför mellandagsrean, åh jag har saknat att arbeta med exponering i en snygg butik. Inget illa menat Borås men...

Sista timman var jag helt själv till stängning och det blev en liten rush men inget som jag inte klarar av och efteråt kunde jag äntligen åka ut till Ica Maxi med mamma och inhandla det sista inför morgondagen som firas hos oss i år.

Är så trött att jag kommer somna när som helst. Imorgon kör vi!

Ett aktivt vinterland

Idag har jag fikat med Issa på Barista, shoppat julklappar i Birsta med Sofia, hälsat på jobbet och haft finbesök av systrarna Emma och Anna med det obligatoriska temyset. Full rulle. Mycket som skall hinnas med på de lite mer än två veckorna som jag är här i Norrland så det är bara att köra fullt ut till början så inget glöms bort.

Imorgon är det avskedsfrukost med Emma eftersom hon åker tillbaka till Åre på julaftonsmorgonen, julmys med Tova innan jag kliver på arbetspasset 14-20 och langar de sista julklapparna till kunder som är ute i sista minuten. Här hemma kommer jag sedan styra och ställa för att göra iordning vardagsrummet inför julafton.

I Sundsvall

Min långa resa norrut gick oväntat smärtfritt, vilket jag är ytterst tacksam för. Här hemma i Sundsvall bjuds det på betydligt mer snö än i Borås och trots att vi hade ynka fem minusgrader huttrade jag på om att det var kallt. Vad har hänt med mig? Har plusgraderna och regnet förstört mig? Har jag blivit en mes?

På Källvägen är allt sig ganska likt och det är förvånande hur fort man känner att man är "hemma" igen, även om det är nära ett halvår sedan sist nu. Sitter vid mitt skrivbord och beundrar min anslagstavla som är full med diverse bilder och anteckningar, den har en historia. Blickar jag över mitt rum ser jag strykbrädan som ligger under sängen och alla rullar med krokiteckningar från tiden på Ålsta. Här har jag satt mina spår och det är i detta rum jag har arbetat febrilt med diverse kreativa uppdrag. Dessa väggar har jag gett en omgång vit färg hela fyra gånger.

Detta är mitt rum.

Redovisning

Om några få timmar står min grupp och redovisar varför just vår butik, What to Wear, är bättre än sina konkurrenter samt vilka kategorier, roller och strategier vi har i vårt sortiment. Min grupp har verkligen varit i toppklass och trots att vi endast fick två ynka sidor på oss tycker jag vi kunnat ge en tydlig och klar känsla på vad vår butik har att erbjuda.

I arbetet så ingår även en opponering som opedagogiskt nog får bytas fritt mellan grupperna "när de själva vill". Vilket resulterade att vi inte fick den andra gruppens arbete i måndags kväll och på det en icke-renskriven version. Försöker de verkligen skjuta sig själva i foten? Vi satt och kämpade för glatta livet för att kunna förstå vad de ville få fram i sin text, men förgäves. Men lyckligtvis tänker fyra hjärnor bättre än en.

Igår började jag även packa för att på en sekund kunna konstatera att jag har köpt för mycket julklappar och tänker plugga alldeles för mycket över lovet. Får knappt plats med några kläder alls. Så nu håller jag tummarna för att jag lämnade mer kläder i Sundsvall än vad jag minns (fast då lär jag ha lämnat dom av en anledning...).

Jul i kroppen

Julen närmar sig och jag kan verkligen känna det. När jag vaknade imorse hade jag ett sms av en av mina bästa vänner från Sundsvall: Emma, som berättade att hon var ledig från sitt kneg i Åre fram tills julafton och skulle åka hem till Norrlands huvudstad tills dess - och träffa mig bland annat. Såklart. En tidig julklapp minst sagt!

Just nu snöar det dessutom för fulla muggar här utanför i Borås och julkänslan växer starkt. Dessutom införde jag rutinen att önska alla kunder god jul från och med igår. Julafton ligger så nära att man nästan kan ta på den.

Idag skall jag tvätta och städa massor inför min avresa imorgon. Senare jobbar jag 13-20 på Hemtex som blir mitt allra sista pass här i Borås för i år. Dock så kommer jag befinna mig på samma företag på fredag när jag är tillbaka på hemmaplan igen.

Arbetsmyra

Knegar på Hemtex för fullt nu under julrushen och passar även själv på att köpa ännu mer julklappar. Ifredags kväll satt jag och Louice och skrev på vårat grupparbete medan Sagoslottet festade för fullt, det kändes närmast tragiskt men vad skall man göra när tiden inte räcker till? Vid 22-tiden så kände vi att vi gjort vårt för kvällen och såg på älskade High School Musical tillsammans med Hayun. Missade dock finalscenen eftersom en askalas Erik gjorde en snygg entré tillsammans med Max som bar på världens största snedfylla.

Vurpan Erik gjorde var nog legendarisk: snubblar på stolen, krockar med bordet, flyger över till andra sidan och krockar med spisen för att göra världens landning på golvet. Efter ca tio sekunder hör man: Aj!

Idag fyller iallafall världens bästa Hayun hela 19 jordsnurr vilket vi skall fira ikväll med fika. Fantastiskt!

Trött

Har varit så himla löjligt trött denna vecka som mest beror på att jag varit uppe längre än vad jag brukar samtliga kvällar på grund av plugg. Det ger resultat dock - tror jag. Idag har vi vår sista föreläsning i trikåteknik och jag vet inte riktigt vad jag känner inför det. Lättnad? Panik?

Efter det har vi i gruppen lunchmöte för att försöka sammanställa allt till ett lyckat resultat. Vi hade möte igår också och det kändes som att vi gjorde enorma framsteg, vilket är väl tur det då vi har gruppredovisning samt opponering som går av stapeln på onsdag. När den är klar så tar jag mitt pick och pack och beger mig hem till mitt älskade Norrland som verkligen måste ha snö på marken. Jag pallar inte mer regn och åska i december.

Innan dess skall det dock jobbas ihjäl på Hemtex. Idag, imorgon, på söndag, på måndag och på tisdag...

Gruppuppgift

1. Förstår inte riktigt uppgiften

2. Har inte börjat.

3. Har lunchmöte imorgon med gruppen.

4. Kaos?

Julshopping

Trikålabben gick an, fick fram några stickebitar som var riktigt snygga och andra halvan av labben höll jag och Marie på med rundsticksmaskinen och fy sjutton vilket mardrömsmönster jag hade skapat för inställningarna. Tog en evighet, men så småningen så började maskinen mata ut mitt egendesignade mönster. Behöver jag säga att det var coolt? Slog till på ca 1,5 meter så att jag kan sy något av det. Snacka om att ha skapat något från grunden.

Under eftermiddagen har jag strosat runt på stan och i Knalleland tillsammans med Moa i jakt på julklappar och tro det eller ej, men jag lyckades faktiskt slå till på en hel. Dessutom så klickade jag hem ytterligare en julklapp när jag väl kom hem. Känns som att jag börjar känna mig som en kille med någolunda koll nu.

Snart är det iväg till skolan igen för Otygsmöte som kommer bli mitt första som ordförande. Det kommer dessutom att fikas en massa eftersom vi hade bakat så pass mycket att det blev en hel del fika över från gårdagens fika försäljning - som gjorde att vi kammade hem en hel del riksdaler. Heja Otyg!

Trikå, trikå, trikå...

Min gårdag bestod av så pass mycket trikå att jag är förvånad att jag inte drömde om sticksystem i färgerna svart, rött, blått och grönt. Eventuellt så gjorde jag det, bara det att det har fallit ur minnet (och tur är väl det).

Vi inledde dagen med en övningstenta i trikåteknik och herregud vad det var svårt. Halva tentan består av flervalsfrågor som låter enklare än vad de är och övriga halvan går ut på att man skall analysera fem stickebitar och rita upp bidningen och så vidare. Min grupp körde liksom på den lättaste biten... Men det gav mycket och eftersom det är en hel månad av tentaångest kvar så tror jag att det finns ljus i tunneln. Tror.

Väl här hemma så har jag suttit och renskrivit facit inför min pärm så pass att jag blev yr i huvudet av alla halvvarvs- och helvarvsförskjutningar. Och X antal timmar lades ned på att designa ett rundsticksmönster där jag satt färgäves och försökte få med alla tre färger man skulle vara med. När jag väl var klar så insåg jag att jag hade fyra färger eftersom jag såklart inte tänkt bakgrunden som någon färg. Snacka om att göra det svårt för sig...

Idag har vi trikålabb vilket innebär att vi böjar redan klockan 08 vilket tar emot rejält eftersom det är becksvart ute. Brr... Dessutom räknade jag ut hur många labbar jag har kvar att göra. Det var alldeles för många.

Syskonkärlek II

Markus börjar blogga för LOOK (Sundsvalls Tidnings modesajt) och får en introduktionsintervju med Frida Eriksson:

"Var kommer ditt modeintresse ifrån?
Jag kan med säkra kort säga att min bror blir svaret på den frågan. Han har alltid varit intresserad av mode och är inte rädd för att visa det. Han läser förövrigt just nu till Butikschef med inriktning textil och mode i Borås. Han har alltid varit min största förebild och en fashiongud så mitt intresse har successivt ökat hela tiden. Nu är det bland mitt största intresse."

Alltså... Naw! <3

Syskonkärlek

Att bo kollektivt har som sagt sina fördelar aka nackdelar, beroende på hur man ser det. Fördel: man behöver inte sakna sina småsyskon i Norrland. Nackdel: man har småsyskon trots att ens egna är i Norrland.

Jag har Max som konstant förstör för mig när jag spelar Temple Runner på min iphone genom att trycka på skärmen så att jag dör. Game over. Dessutom tjatar han hela tiden om att få spela det eftersom han inte har det själv.

Jag har Erik som jag inte var sen med att ta under mina vingar. Det tjatas om att inte äta tillräckligt med sallad och det är honom som jag lär hur man a) impregnerar skor samt b) att man bör göra det.

Jag har framför allt Branko. Den person som jag tycker om mest i hela Borås, har öppnat mig mest för samt den person som har öppnat sig mest för mig. Den jag känner bäst, vilket naturligt gör det väldigt lätt att bråka med honom eftersom jag vet att allt vi säger till varandra i grund och botten är av kärlek. Igår hade vi en hetsig diskussion som bland annat inkluderade att vi smetade ned varandra med sockrat margarin.

Okej, allt det här får mig så gott som att sakna mina riktiga bröder eftersom de är sisådär 100 gånger lugnare.


Bröderna Kibe på bröllop i somras. Pic snodd från Markus.

Att baka saffransbullar

Jag, Lovisa och Moa har varit flitiga små bulltanter under kvällen och lydigt följt Lovisas mammas recept på dessa urgoda saffransbullar strödda med socker. Hur nyttigt det låter däremot är ju en helt annan sak...




V. 50 och vi ger 150%

Eller ja, jag är så illa tvungen att köra ett högt tempo om jag skall hinna med mig själv denna vecka känner jag. Det är föreläsning/labb varje dag, Otygsmöte samt stormöte med TEXAS, jobb ihelgen samt firande av Hayun som blir hela 19 jordsnurr. Där emellan skall det klämmas in sisådär 100 ton plugg liksom den förbaskade julshoppingen. Vad hände med tiden egentligen? Vad sjutton hände?

Efter eftermiddagsföreläsningen i butikskommunikation så skall jag, Moa och Lovisa baka lussebullar inför morgondagens luciafika som Otyg står för. Är det trettonde december så är det ju lucia liksom. Julfika!

Nu innan föreläsningen så hade jag tänkt läsa lite i kurslitteraturen. Jag har seriöst knappt öppnat böckerna, jag har checkat av 19 sidor av sisådär vad som känns som 1000. Minst.

Lördagsmys

Imorse vaknade jag och trodde nästan att jag var bakfull trots gårdagens nykterhet, kände mig så vansinnigt sliten. Kanske är det inte just alkoholen som gör en så trött trots allt? Det räcker kanske med att dansa mycket och sova för lite för att kroppen skall hamna i balans?

Det mest fascinerande är ju hur många minnesluckor man kan få trots allt. Hade tankar idag som "Vem pratade jag om idolfinalen med? Och pratade jag och Lisa verkligen om Darin?!". Fascinerande var ordet.

Idag har jag varit på visit hemma hos fina Emma med sin fina lägenhet och haft fikamys samt lite pluggeri av triåteknik. Vi kunde konstatera att det återigen var en himla massa matte man skall kunna. Räkna ut omkrets vaddå?! Jag har totalt glömt bort vad en diamter är för något.

Nu under kvällen har jag haft Lisa på glöggmys och det har blivit lite av en tradition att vi hänger med varandra då det idag var tredje dagen i rad som vi hade trevligt ihop. Ja, jag säger då det. Där hittade vi en vän i Sundsvall. Det finns något hemtrevligt med att prata om gemensamma lärare och att bara förstå precis hur det är...

Lussefest

Igår hade Otyg och Depom en gemensam lussefest för hela skolan i Rabalder som var den första OVE-festen för oss "nykomlingar" och vi dansade glatt omkring i våra gröna overaller som ännu är väldigt nakna utan märken. Jag var på plats redan klockan fem och tillsammans med Lina så pyntade vi lokalen med så mycket glitter vi bara kunde. Innan det officiella insläppet så hade vi en liten speed-dating med Depom för att lära känna dom bättre.

Festen kändes väldigt lyckad och det var oerhört många jag kände som kom som familjemedlemmar från Sagoslottet, klasskompisar och övriga vänner från THS. Hoppade glatt omkring på dansgolvet, även om det rådde brist på bra musik. Massa lyckat med andra ord.

Under kvällen hade vi även en liten cermoni med ett luciatåg som var rätt så misslyckat då vi kom in till We no speak americano och gjorde ett desperat försök till THS-dansen. Första och sista gången jag är lucia kan jag ju säga. Så tände den gamla styrelsen våra ljus och vi fick blåsa ut deras. Väldigt fint. Så jag antar att jag nu har rätt att kalla mig själv för ordförande i Otyg?

Jisses... vad har jag gett mig in på?



Hemtrevliga ansikten

Jag inledde dagen med en "frukostfika" med Ida på Viskan. Ida gick året över mig på mode design i Sundsvall och då var vi väldigt nära vänner, men efter studenten flyttade hon till Norge för att arbeta på Hugo Boss samt Tommy Hilfiger och det blev allt längre och längre mellan gångerna vi hördes. Men nu är det ju så att Ida pluggar andra året till inköpare här i Borås på TEKKO och ingen av oss var sen med att tacka ja till en fika och lite catch up. Himla mysigt och trevligt var det med ett välbekant ansikte i disiga Borås, förhoppningsvis så hinnner vi ses snart igen innan Ida kilar till Stockholm för ännu mer praktik inom modevärlden.

Mötet med administrationen gick jättebra, är ganska avslappnade möten där man håller skolan samt sig själv informerad om vad som händer. Har lite svårt själv att förstå hur högt upp inom skolan det faktiskt är som jag har hamnat. Jag är helt plötsligt en av de där personerna som kan avgöra saker och ting. Makt.

Efter mötet och gratislunchen så fikade jag med ännu en tjej från mode design: Lisa. Lite lusitgt är att Lisa började mode design precis när jag hoppade av och egentligen så känner vi inte varandra alls. Men jag har sommarjobbat tillsammans med Lisas ex och i och med att vi gått samma utbildning så är det "naturligt" att "hålla koll på varandra". Så när jag serverade under hattsittningen så kläckte Lisa ur sig frågan om jag var från Sundsvall då det visade sig att hon också hamnat på textilhögskolan och pluggar till designtekniker. Så det ena ledde till det andra: facebook, utbyte av nummer och planering av fika. Sagt och gjort.

Lisa är garanterat en tjej jag kommer att vara med i fortsättningen också, lite extra kul är det med någon som kommer från samma stad, känner samma människor och har gått precis samma utbildning som en själv. Och nu är vi här och utforskar Borås tillsammans. Det kan ju bara låta lovande, eller hur? Vilket det är.



Vackra Ida på Viskan. Inte för intet hon var min modell för diverse skolprojekt under gymnasiet.

Att ligga i

Igår var en sådan där dag då det var full fart från och med det att klockan ringde 06.30 tills det att det blev sen kväll. Heldag med föreläsning nonstop för att sedan ta en snabb avstickare till ÖB med Matilda och Louice för att inhandla grön textilfärg innan mötet med Otyg. Direkt efter det åkte vi och köpte glögg innan vi hade "färgningsfest" här på sagoslottet då alla nya otygare färgade sina overaller gröna. Under tiden underhöll vi oss med glögg samt spelet Alias. Så mysigt det kan bli.

När allas overaller var gröna och sköna begav sig folket och jag kunde njuta av senaste avsnittet av Glee.

Idag skall jag fika med Ida, gå på lunchmöte med administrationen, fika med Lisa samt försöka pluggaplugga så mycket det bara går. Herregud, är så stressad över skolarbetet att det är löjligt.

Imorgon är det Lussefest och overallerna skall invigas!

Winterwonderland


Imorse kunde vi vakna till ett snötäckt Borås. Mysigt värre.

Next stop: school

Idag är det måndag, ny vecka och jag får äntligen gå i skolan igen. Att få träffa alla vänner igen känns nästan sådär lite... ofattbart. Får jag verkligen? Har fått så himla många, fina saknar-dig-sms att jag blivit rörd. Men nu jäklar är Gustav tillbaka till skolbänken igen och tänker garanterat göra BC osäkert igen.

Att inleda med en förmodlig utråkig föreläsning i butikskommunikation är dock kanske inte det roligaste jag hade kunnat förvänta mig, men man kan ju inte begära allt här i världen på en och samma gång.

Whistle down the wind

Idag har jag lyssnat och imponerats av min otroliga vän Viktoria då hon lagt ut en inspelning där hon sjunger låten Whistle down the wind på sin blogg. Snacka om att lyckats få mig att tappa hakan med sin otroliga sångröst.

Och det känns som att det var just idag då jag behövde få höra det här, idag då det har gått exakt 365 dagar sedan då Jocke gick bort. Att bli påmind om fina och fantastiska vänner kan verkligen muntra upp, för Viktoria har alltid ställt upp för mig och hon har alltid varit så himla förstående och fin. Så där förbannat bra som man inte förväntar sig att någon skall vara. För bra helt enkelt.

Hon har all min kärlek med sig.




Viktorias blogg? Här!

Back on track

Var hos vårdcentralen imåndags där de kunde konstatera att jag lyckligtvis inte hade en lunginflammation, utan istället en infektion och rekommenderade bisolvon, alvedon, varm dryck och mycket vila. Absolut absolut, no probs.

Därefter har jag genomlidit en vecka med konstant hosta, feber och huvudvärk. Har sovit upp till max fyra timmar per natt (och aldrig i sträck) då det har varit precis som att befinna sig i en bastu. I vanliga fall brukar man ju vara med om någon typ av förbättring, men här skedde det absolut ingen alls. Så igår morse var jag återigen hos vårdcentralen för nya prover och fick en tid senare samma dag för att träffa en läkare.

Tack och lov att sjukvården här är något att ha än den katastrofala uppe i Västernorrland för min läkare här var snabb med att bekräfta att det jag fått sannolikt var plasma-bla-bla-kommer-aldrig-att-kunna-upprepa-det vilket är en infektion med en massa slem fast i bröstet och visar liknande symtom som lunginflammation, framför allt jobbig hosta. Tydligen är det väldigt många som blivit smittade av det just nu i Borås, hon berättade att hon aldrig varit med om så många fall i år under sina 30 år som läkare. Jag föll väl för grupptrycket helt enkelt...

Det charmigaste med henne var att när jag satt där på britsen så kläckte hon ur sig följande: "Jaha Gustav, vad skall du bli när du blir stor då?".

Så jag har nu fått utskriven medicin vilket är en enorm flaska hostmedicin som smakar mintu med citron samt en burk med enorma kapslar som skall tas fyra gånger om dagen. Efter en dag känner jag mig ungefär 1000% bättre så inom kort är jag tillbaka i skolbänken igen. För gud vad jag har saknat mina BC-tjejer!

Det har dock varit skönt att bo i kollektiv när man varit så här sjuk. Branko överraskade mig bland annat med världens största fruktskål, Lina har köpt glass och Erik har alltid haft extra alvedontabletter till övers när mina tagit slut då jag tog dom som en sann missbrukare. Bara några namn nämnda men alla har verkligen stöttat mig och nu är det bara att hålla tummarna för att de också blir sjuka snart så jag får leka sjukskötare.
RSS 2.0