The end

Skall snart få skjuts till jobbet för att stänga kassan. Och med det säger jag no more McDonalds. Från och med imorgon är jag som jag så fint uttrycker det: mellan två jobb. Just nu känns det precis som vanligt, har inte riktigt hunnit fatta vad kvällens stängning innebär. Men inom kort lär jag göra det.

Ciao bellos!

Single ladies

Denna tillägnas måndagsflickorna:

 

Överraskningsfest

Nu kan jag äntligen meddela vad planerna för gårdagskvällen var när det inte är risk för att Mariam råkar komma över min blogg, eller att någon jobbig människa skulle avslöja allt. Det var överraskningsfest för Mariam, då hon fyllde år för ett tag sedan, hemma hos Elin. Och vilken jävla suprise det blev!

Jag kom dit vid halv åtta och då höll tjejerna på att ordna med tårtan och diverse småfix. Enligt Mariams status på facebook så skulle hon ut med Sanna, trodde hon ja! Sanna hade sagt till henne att de skulle på fest hos en Niklas - som bara råkade bo i samma hus som Elin (tänka sig vad världen är liten?!). När vi fick ett sms om att de var på väg blev det liv i lägenheten, alla sprang runt på alla fyra för att inte synas i fönstret och städade undan alla spår efter sig.

När tjejerna anlände till porten var det låst och Sanna bad Mariam ringa Elin om nyckel, så att de skulle kunna överraska killarna. Mariam ringde glatt Elin som kastade ut nycklarna från balkongen. När de kom in i lägenheten var vi gömda i vardagsrummet och väntade på att i vilken sekund som helst brista ut i sång. Och då inträffar det som är för bra för att vara sant: Mariam frågar om hon får låna toaletten! Givetvis. Så vi ställer oss på rad utanför badrummet och när Mariam öppnar dörren får hon sitt livs chock! Ja må hon leva... tillsammans med gratulationer och skratt. Lyckat? Som tusan!

Efter det kom dryckesspel och alkohol fram och festen tog fart på riktigt. Khadije råkade göra illa tån och skrek och tjoade som en födande kvinna i X antal minuter. När hon väl slutat frågar Johanna: gick det bra? Haha.

Massa dans och "dessvärre" en favorit i repris av sången my heart will go on. Systrarna Bah fick varsit hysteriskt skrattanfall och det råder ingen tvekan om att de är släkt med varandra.

Så jävla lyckat. Allting. Det är så här det skall vara.

Fika på schemat

Nu skall jag snart ned på stan för en fika tillsammans med Frida, var alldeles för länge sedan vi sågs sist. Skall försöka hinna med en tur förbi systembolaget också, det är fortfarande oklart vad som händer ikväll. Men löningslördag så något borde ju hända?

Varför bestämmer man alltid att man skall träffas på Navet klockan tolv, ett och så vidare när bussen ändå kommer fram antingen kvart i eller kvart över? Det resulterar ju alltid i att man innan man träffas skickar ett sms som lyder: "Tar bussen tolv, ses kvart över?". Alltid samma sak.

Yesterday

Jobbade 10-19 igår och jotack, det märktes att det var löningsfredag! Var ett kaos till rush på lunchen, kan ha något att göra med att Birsta City blev utrymt på grund av falskt alarm så  alla beslutade sig för att komma till oss istället? Det var iallafall full skärm och en kö som praktiskt taget gick ned till dörren. Alla gjorde sitt bästa och var jävligt duktiga dock, det är såna här gånger man måste komma ihåg att "ta det lungt" och inte få panik.

Men fick något bryt bara efter första timman då man blev idiotförklarad gång efter gång av sina kollegor, det är min näst sista dag på jobbet - inte min första. Så jag vet hur jag skall sköta mitt jobb, herregud. Hade lust att bara lämna allt och gå därifrån eftersom jag uppenbarligen inte var kapabel till att arbeta utan instruktioner var 5:e sekund? Kan du inget skall du fan inte säga något heller!

På kvällen kom det en likadan rush och moí stod i 2:an och gav ultrajärnet. Rushen höll på i två timmar konstant nästan, men det gick jävligt bra faktiskt. Det var kul. Dock förstod jag mig inte på denna konversation:

Gäst som tar emot drickan: Är det en cola light med?!
Jag: Ja, ni beställde en mellan cola light?
Gäst: Är det en cola light då?!
Jag: Ja, annars skulle ni väl inte få den?
- Vad fan tänker de med? Ofta jag skulle göra en fanta istället?!

Mitt sista skift tillsammans med Issa var till ända, vilket tog emot. Issa (och jag vet att du läser det här), du har sedan du blev skiftledare alltid varit min favorit. Jag har alltid tyckt om att jobba på dina skift och skura lobbyn med dig var minsann aldrig något problem då du gjorde det praktiskt taget åt en.

Fortsätt i samma stil med vetskapen om vad du har förlorat ;)


Bang bang

Ibland känns det verkligen som om alla väggar rasar samman just samtidigt? Gick in i något litet deppmoln nu på kvällen, det är så mycket frustration över den kommande tiden och jag är less på mycket snack och alldeles för lite action. Lever väl i en dröm om en idyll som inte existerar.

Men jag var inte alltför orolig eftersom jag skulle fika med underbara Emma imorgon och hon och jag är alltid på samma våglängd och jag kände att allt skulle klarna efter en pratstund med henne. Naturligtvis blev hon tvungen att ställa in den nu. Jag börjar bli alldeles för van vid folk som avbokar eller hoppar av, så pass att jag aldrig riktigt tar det allvarligt när jag bokar in något.

Inget illa menat mot de som är tvungna att avboka/skjuta upp som har en egentlig anledning. Men ibland känns det som att det händer på tok för ofta bara.

Snöstorm

Väl på skolan var givetvis lokalerna tomma då alla var på vårshowen. Men det gjorde inte mig något då jag bara kunde lämna lappen till Susanne kvar där och låta henne skriva sitt omdöme om mig under dagen så fick jag komma senare och hämta den. Det resulterade i att jag var på jobbet löjligt bra i tid inför mitt arbetspass men kunde glatt sitta där och fila ännu mer på ansökan som jag äntligen börjat greppa.

Mamma varnade mig tre gånger imorse om att det var sagt att en snöstorm skulle komma, men hur ofta har man inte hört det? Och varje gång har det aldrig visat sig vara någon fara. Men ja snön började falla och verkade aldrig sluta. Men så farligt var det ju inte under dagen, dock verkade de flesta ta varningen på allvar och undvika att ta sig ut för att äta på McDonalds. Så vi hade det ovanligt dött och tiden gick långsamt fram.

När jag slutade så hade det fallat en-två decimeter snö och Mattias var bussig nog att skjutsa ned mig till skolan. Pratade med Susanne, Ann och Sara och fick höra lite nytt skvaller. Härligt att komma tillbaka och upptäcka att det ser ut precis som det gjorde på tiden då man själv gick där.

På Navet missade jag precis bussen, men ingen fara då en ny skulle komma inom tio minuter. Heller...? Kom ingen då, däremot en Sanne. Tillsammans väntar vi på bussen men efter tjugo minuter gissar vi att snöstormen gjort sitt med stadsbussarna och lyckats i sista sekunden hinna med plusbussen till Bosvedjan. Såg bland annat en annan buss som fastnat rejält i snön i en ynka uppförsbacke. Så, det där med stormvarningar kanske inte var så dumt trots allt?

Suttit och pillat med ansökan sedan jag kom hem och till slut fick det vara, bära eller brista. Bara att skicka iväg och hoppas det kommer fram i tid. Är inte ens seriös med min ansökan, det finns så mycket annat att göra här i livet. Men provar man inte så vet man inte.

Snön samt den jäkla ansökan gjorde att simningen blev inställd. Oh damn!

Onsdag

Hade ställt klockan 07 idag, en annorlunda tid och anledningen till det var att jag skall till skolan! Helt sant. Massa morgontrött just nu, sov riktigt dåligt i natt. Vaknade flera gånger utan att kunna somna om trots att jag ville. Att det aldrig går att tvinga sig själv till sömn?

Anledningen att jag skall till skolan är som sagt att jag skall söka upp mina gamla lärare för hjälp med min ansökan. Är bombsäker på att de kan hjälpa mig, nu gäller det bara att de faktiskt är där. Fått höra lite insideinformation om att de skall se vårshowen lite senare, men förhoppningsvis är någon hjälpande människa på plats.

Efter det skall jag till jobbet, "råkade" säga ja till att jobba igår när Issa ringde och frågade igår. Konstigt pass, 11-15 men sagt och lovat. Sade ju att jag visste att ledigheten inte skulle kunna vara två dagar i rad, men får förmodligen ledighet så att det räcker och blir över nästa vecka.

När jag jobbat klart skall jag avsluta ansökan, skicka iväg den med raketfart till London och dö utvilad. Eller inte riktigt så fort, skall faktiskt simma med Henke ikväll. Men efter det så!

Men helst av allt vill jag bara somna om igen...

Eat well!

Ett försök till att söka

Suttit i ett antal timmar nu med ansökningspapprena till London och jag vet ärligt talat inte om jag blir klokare eller dummare. På grund av allt jobb de senaste dagarna har jag skjutit upp ansökan till minst sagt sista minuten då den skall vara inne på fredag. Panik? A little bit, yes.

Läste igenom papprena för några veckor sedan för att se om det var något jag inte förstod, men tyckte att jag hängde med ganska bra på vad man skulle fylla i. Bara det att jag nu efteråt inser att jag inte vet hur jag skall fylla i det. Om jag skall skriva skolnamn på svenska eller engelska, vad exakt de menar med "dates" samt hur tusan jag skall skriva att jag fick MVG i engelska i högstadiet?

Skall till skolan imorgon och be om lite hjälp på traven samt låta Susanne vara min referens vilket hon glatt svarade ja till när jag frågade henne på facebook. Håller tummarna.

Iallafall lyckats skriva ned ett personal statement om varför jag sökt, jag visste inte att engelskan låg så långt bak i mitt huvud. Fick gräva en massa för att få det att låta en bra och så där tillräckligt säljande.

Utvilad

Jag slocknade tidigt igår och sov så länge jag bara kunde. Var helt slut igår efter galet massa springande på jobbet. Löningsdag och passande nog var vi underbemannade på dagen. Henke och Britta hade kassa medan jag skötte driven själv med hjälp av Janne vid behov. Fick rast efter tre timmar men det tog jag gärna eftersom jag knappt kunde stå upp av trötthet.

På kvällen hade jag och Sara kassa, och trots att det var måndag så blev det en jäkla rush. Vem som helst förstår att en grillorder tar några minuter extra. Men när vi snackar tio-elva minuter känns det lite väl överdrivet. Alltid hade vi något att springa ut med. Men allt gick bra, till slut.

Så nu känner jag mig helt utvilad och är redo för två lediga dagar i rad(?). Inne på min sista vecka nu så det är bäst att ni vänjer er.

Eric Saade

Sitter just nu och peppar inför jobbet med den här låten med Eric Saade på högsta volym. Han är aktuell i melodifestivalen i år och det låter ju faktiskt inte helt fel.

Just sayin'

Funderingar

Det är de vänner som man kan ringa till klockan tre på natten som räknas. 
- Marlene Dietrich (1901-1992)

Idag kom ett täcke ensamhet över mig och jag visste inte alls vem jag skulle prata med. Jag är en smula förvirrad över vilka mina egentliga vänner faktiskt är, hur dumt det än låter. De jag har sett som goda vänner är tydligen inte mer än kollegor? Det vill säga inom kort före detta kollegor.

Och de som jag kan skratta och ha så kul med på ytan, finns det ett djup utan botten där? Kan det verkligen göra det när man inte alltid känner sig hemma där? Jag undrar...

Sedan stötte jag via en film på den gamla skrönan om att när man är ung känns allt som jordens undergång, när det egentligen bara är början. Så kanske överdramatiserar jag allt för att tycka synd om mig själv, och även med detta blogginlägg.

Visning

Nu skall jag inom kort kila till Vinkeltået för en lägenhetsvisning med Johanna. Vi har fått ett lägenhetserbjudande av mitthem, men för att kunna svara på det så måste vi först kolla på lägenheten. De meddelade oss det i fredagskväll och sista svarsdagen är imorgon, snabba rycka alltså.

Så let's do it.

Massa fest

Igår hade Henke inflyttnings/födelsedagsfest och visst var det fest! Det börjades med de obligatoriska dryckeslekarna med bland annat en ny variant av "finns i sjön". Sedan kom dessvärre singstar fram. Ja, jag erkänner det: jag ogillar det skarpt. Måndagsflickorna sjöng låt efter låt och jag avböjde snällt (med glädje) micken.

Sedan skulle vi grabbar (plus Mariam) shotta mintu och efter det körde vi igång en omgång hora där Henke kunde känna sig extra utvald.

Stackars Khadije skulle ju ha öppning dagen efter men fick glädjebeskedet att hon kunde börja klockan elva istället. Detta besked delade hon med sig till oss andra hoppands och tjoandes. Vi andra började också hoppa och tjoa av glädje, för att direkt börja erbjuda shots och annan alkohol.

Efter en rökpaus (där flera tumlade runt i snön, inte helt oväntat) tappade jag min kamera X antal meter i trappan. Trodde det var kört men den är tåligare än vad man tror. Så fick trots allt en bild på Mary som krälar sig uppför trappan. (Men den bilden existerar inte.)

Som det låter så började det hända lite grejer med alkoholhalten i blodet. Och det var dags för singstar igen, men denna gång var det mycket roligare. Bjöd även på ett antal låtar med Johanna. Måndagsflickornas My heart will go on ringer dock än i mina öron. Herrejösses.

Fast så farligt fulla var vi väl ändå inte vill jag påstå. Snabbvisiter av Issa samt Britta säger dock annat, men vi hade kul och det är huvudsaken. Någon lyckades sätta på en spisplatta så det luktade bränt i hela lägenheten, men ingen kom till skada. Åtminstone inte på grund av det.

Givetvis måste kvällen avslutas med ett besök på SJ. Massa mat och pikar om att korgar hängde för länge och blev waste, jobbhumor på hög nivå. Mattias blev utskrattad av två groupies. Vi var inte de bästa gästerna, men vi tog åtminstone bort brickorna från bordet. Pluspoäng!

På vägen ut upptäcker vi en kille som sitter och sover över sin mat, helt däckad. Omtänksamma Elin klappar han vänligt på armen för att få liv i han. Det sker och varar i någon sekund, innan han slockar igen. Vi överger honom och hittar en övergiven cykel utanför restaurangen. Elin är inte långsam med att ta sig ett varv på parkeringen rakt in i en snöhög. Ungefär då kommer den sovande killen och säger: ge fan i min cykel! Vi springer därifrån och betraktar sedan när han ignorerar cykeln totalt för att bege sig vidare. Massa kul.

Taxi hem och slockna. Underbar kväll. Tack!

Gårdagen

Igår efter jobbet skyndade jag mig hem, fräschade upp mig lite och drog sedan ned på stan för att fika med Jannike och efterlängtade Ewe på Barista. Massa mysigt. Det var precis som förut. Fast bara bättre.

Alltid nära i hjärtat.

Lördag

Morrn! Jag vet att det råder lite bloggtorka för tillfället men har jobbat varenda dag denna vecka och det är inte förrän imorgon jag äntligen kan få vara ledig och vila ut. Min sista lön blir nog inte så liten som jag hade förväntat mig och det känns ju härligt.

Nu är det snart jobb som gäller och direkt efter det skall jag och Johanna boka tid för en visning av en lägenhet vi blivit erbjuden. Spännande! Ikväll är det Henkes tur att ha fest och det kommer bli fest.

Torsdag

Gårdagens stängning gick bra men man kan snacka om rejäla hurmörsvängningar.

Jag kom dit relativt pepp och Johanna gjorde mig massa glad, det var härligt att se henne stå och äga köket. Började att filtrera och låg bra i tid. Och efter någon timma exploderade allting på insidan och jag var less som aldrig förr. Hade tankar som löd att jag hatade mitt jobb, att jag ville säg upp mig och så vidare. Kom sedan på att jag faktiskt har sagt upp mig. Men det kändes inte så mycket bättre trots det. Jag har verkligen fått nog av hur vissa beter sig och det är något jag inte kommer sakna för fem öre.

Efter rasten tillsammans med Khadije så kändes allting mycket lättare och allting talade för en lyckad stängning. Sedan börjar hon sjunga på någon sång om en fågel som heter Roger och dömmer ut mig och Klas total för att vi inte vet vilken hon menar. Den där fågeln Roger skulle tydligen bli skjuten i sången också? Så börjar vi sjunga boten Anna istället. Och Khadije trodde att han sjöng om en riktig båt, vem var det som blev utdömd av vem egentligen?

Kom hem tidigt och kände hur hela kroppen kliade, hur håret var flottigt och fötterna värkte. Så där man alltid mår efter en stängning i kök. Ikväll är den sista någonsin och det hurrar vi för.

Sången om fågeln Roger som Khadije snackade om. Haha, jag dör.

Run

She said I don't know what you're living for
She said I don't know what you're living for at all
He said I don't know what you're living for
He said I don't know what you're living for at all

But I will run until my feet no longer run no more

Repititon

Alltid likadant. Samma sak varje gång. Jämt i mitten i ingenstans. I lådan "bortglömt".

Trött

Orkar inte blogga alls. Jobbade idag eftersom vissa idioter inte vet hur man sköter ett jobb. Inte direkt på G och av någon anledning har jag tagit mig an en massa extra kökstjänst denna vecka? Det är inte direkt mer peppande. Dum Gustav. Rikare Gustav.

Det var det psykiska. Sedan blev det en simtur med Henke och fördelen med att tappa räkningen är att man håller på i evigheter. Så jag är fysiskt utmattad också. Massa utmattad.

Och jag som inte ens skulle blogga. (Khadije) Bah.


Henke i Side.

Måndag

När jag anländer till jobbet vid sju ser jag en person som går fram och tillbaka utanför och förstår direkt att det är Mossi. Inte så förvånad över att Janne försovit sig så jag ringer upp honom utan något svar. Han anländer dock strax och vi kan alla stämpla in några minuter över sju.

Morgonen och dagen flöt på lungt, måndag som sagt. Förmodligen så hade jag och Moa en GAP i dt:n. Hoppas, hoppas. För i våra ögon så gick den utan problem, men man kan aldrig veta säkert.

Efter jobbet så simmade jag med Henke, jag hade glömt hur skönt det var. Lätt att vi tar tag i det på allvar igen som vi gjorde innan Turkiet och Henke bröt foten. När vi simmat och bastat klart så upptäcker vi att han har fått en parkeringsböt på 500 kr! Inte kul.

Jag får iallafall skjuts till Elin där det vankas måndagsmys/"tjejkväll". Vi hade askul som vanligt och tjejerna spelade poker medan jag lekte dealer. Till slut stod det mellan Khadije och Elin och vi sade att förloraren skulle stå på balkongen utomhus i en kvart - med byxorna nere. Så när Mary anlände blev hon mött av en Khadije på balkongen som stod och frös. Jag har nog inte skrattat så mycket sedan ilördags.

Mot slutet av kvällen såg vi på paranormal activity och jävlar i mig vad den var läskig! Det tyckte de andra också så vi satt och gömde oss bakom kuddarna. Mariam och Khadije också trots att de redan sett den tidigare. Vill ni se en läskig film? Se den! Dock blev vi lite lättade när vi insåg att allting bara var påhitt då vi först trodde att det var på riktigt. Men finns det tre olika slut där alternativen är b) försvunnen, b) mördad och c) självmord så känns det inte som om det bygger på en sann händelse med så olika alternativa slut.

Det går bra nu.

Ny vecka

God morgon, nu var det dags för nystart med ny vecka. Sitter här i mörkret med kaffet nu och huttrar lite smått. Jag längtar verkligen tills det är ljust ute 24/7, då skall jag vara uppe hela natten och njuta.

Skulle börja "runt sju" och förmodligen jobba till "runt tre", Janne är alltid bra på exakta instruktioner han. Sedan är det planerat att jag och Henke skall ta tag i simningen igen. Hur skall detta gå?

Sentimental

Jag vågar inte riktigt ta tag i min garderob bara så där och slänga ut allt även om det kanske skulle vara det bästa. Så tänkte försöka ta det steg för steg så att säga och ikväll valde jag att gå igenom alla lådor och skattkistor som finns där inne. Hade bland annat en låda fullproppad med gamla brev.

Brev från vänner jag inte är vän med längre, vi pratar alltså om brev som är över tio år gamla. Och de betydde så oehört mycket för mig när jag var liten och hjälpte mig massvis på den tiden. Jag bestämde mig för att hoppa över att läsa något av dom, skulle sitta kvar hela natten i så fall. Och det skulle givetvis sluta med att jag inte slängde ett enda ett. Ju längre bak jag kom desto slarvigare blev handstilarna. Vissa brev såg ut som konstverk fulla med klistermärken och påklistrade bilder.

Bara att kasta. Kändes oväntat tungt, helt sjukt hur föremål kan vara laddade med minnen. Men inget hindrar mig från att glömma.

Kalas

Drog som sagt först till Johanna och hängde där ett tag med Khadije och väntade på chauffören Lindberg som var en smula sen. När han väl kom var vi först tvungen att åka hem till honom för att sedan vänta på att vi skulle kunna plocka upp en försenad Janne. Så vi anlände till Klas en timma efter att vi lämnat Johanna, bra inledning.

Väl där var det phartey, kalas och fest. Massa pussar och dumma skämt. En omgång hora som avslutades efter ungefär tio kort då alla vägrade mer sprit. En jäkla massa dansande som för det mesta bestod sexställningar. Armhävningar upp och ned, svettigt. Rökpauser - är man full och dum så kan man bli påkommen med en cigg i handen. Min present till Klas som bestod av handbojor användes flitigt av alla.

Vi gjorde en "lek" då Klas skulle fixa en massa låtar där varje låt skulle representera en person i rummet. Jag var Melissa Horn och Ida gissade rätt. När jag frågade henne hur hon kunde veta det svarade hon att hon älskar Melissa Horn. Och jag älskar Ida Mullaart.

Till slut kom Mr Morgonrock med svordomar och musiken sänktes och det verkade dags att bege sig av. Jag, Khadije, Mariam, Mary, Elin och Henke for iväg till SJ för att terrorisera Milla i kassan samt för det obligatoriska fyllekäket. När alla var mätta och belåtna for vi iväg till Alnö för att släppa av Mary, som denna gång inte ramlade ur bilen. Duktig tjej.

På väg tillbaka till fastlandet börjar Khadije spåra ur på riktigt. Tysta leken med sig själv som varar i åtta sekunder ungefär. Opera på hög nivå och en massa tjat om att hon minsann skall köra Henkes bil. Jag var nästa person på listan att bli avsläppt så jag missade dessvärre (tur nog?) när hon faktiskt fick lov att köra.

Härlig kväll, precis som väntat. Massa puss.

Vid liv

Som vanligt huvudvärk och tanken "men så mycket drack jag ju inte igår?". Men efter den första koppen kaffe kan man börja diskutera om man har överlevt eller inte. I did.

Igår var det massa fest, men mer om det lite senare. Nu skall vi försöka ta oss till duschen och äta något, here we come.

Khadije i Jonas skor och kavaj. En smula storlek för stor.

Massa fest

Nu bär det av till Johanna för att sedan åka till Klas och ge järnet. Av erfarenhet vet jag att fester tillsammans med folket från jobbet oftast blir väldigt... minnesvärda.

 

Tekniskt

Köpte en bärbar hårddisk på Mediamarkt när jag och Mary shoppade förut, varit planerat väldigt länge men aldrig blivit av. Man måste inte direkt vara expert för att förstå hur man skall koppla USB-kabeln men av någon anledning händer ingenting alls. Finns ingen knapp man skall trycka på eller dylikt och jag blir för varje försök mer och mer frustrerad.

Kopplar därför in den i brorsans dator för att testa och direkt så kommer texten "ny maskinvara har hittas!". Så den fungerar ju tydligen. Försöker igen på min dator och då jäklar vill den fungera. Mer tålamod än teknisk skicklighet krävs tydligen.

To do:

  • Duscha inom en snar framtid.
  • Åka på stan/birsta med Mary och införskaffa alkohol samt present till Klas.
  • Massa fix inför tonight.
  • (As)kalas hos Klas.

Night

Är massa trött nu och det skall bli skönt att sova. Det gick bra att jobba, men riktigt trött på folk som inte läser kuponger innan de försöker använda dom. Hur svårt kan det vara egentligen?

Påpekar jag att kupongen endast gäller 14 februari så kan man inte charma mig med le, förvånat utbrista: Är inte det idag? Tyvärr, jag är inte så billig. Inte efter några timmar in i arbetet med korkade gäster åtminstone.

Morrn!

Relativt nyvaken nu och känner mig lite sliten. Träningsvärken består fortfarande och har inte avtagit ett dugg, härligt. Skulle inte ha haft något emot att ligga i sängen halva dagen och njuta av ledighet men skall snart pallra mig till jobbet. Gick med på att jobba 12-20.30, det är ju inte helt fel med lite extra pengar på den sista lönen om vi säger så.

Morgonkaffet i handen och peppar järnet med Tracy Chapman på högsta volym. Vi ses ikväll, njut av livet tills dess!

Gah!

Jag har sällan blivit så förbannad på jobbet som jag blev idag och ännu mer sällan faktiskt visat det. Stod i tvåan och var tvungen att parkera varenda bil, som om inte det var jobbigt nog så var väntetiderna långa som jag vet inte vad.

Dessutom kändes det som att köket inte brydde sig för fem öre hur det påverkade mig, jag själv brukar känna ett ansvar när jag står i köket åtminstone. Till slut när jag äntligen fick en Big Mac jag väntat i tolv minuter på skrek jag rent av till köket att de fan fick gå ut med den själv och förklara varför den dröjt så länge. Men inte ville de göra det och det förstår jag - för det ville inte jag heller såklart. Hade ursäkten "köket verkar inte vilja ta något ansvar idag" till inte bara en bil ikväll om vi säger så.

Till slut var middagsrushen slut, Gustav checkade ut på rast, kom tillbaka, tog sig igenom en lugn stängning och åkte hem och fick dessutom en ursäkt från Mattias. Tack.

Tyckte ni gästerna i det tidigare inlägget verkade dumma? Vänta bara! Ikväll kom det en bil med en beställning på runt 250 kr, de betalade med kort och hade ingen legitimation så de fick komma in och dra kortet och knappa in koden för att betala. De går tillbaka och sätter sig i bilen och kör iväg i ilfart. Jag står förvånad kvar med dryckerna i handen och ser bilen försvinna. Börjar sedan asgarva tillsammans med Mattias och undrar när tusan dom skall komma tillbaka. Efter ett kort tag kunde man se hur de skamset backar tillbaka. Smarta killar.

Ciao

Skall handla med Johanna nu, sedan off to work. Stänger kassa igen.

 

Torsdag

Öm. Massa öm. Öm i hela kroppen. Träningsvärk och en stängning ovanpå det, inte skönt. Jag förstår fortfarande inte vad det är med stängningen som är så fysiskt påfrestande men något är det.

Vaknade av ett sms från Annika som undrade om vi kunde skjuta måttagningen till nästa vecka. Visst kunde vi det.

Sitter nu här med min andra(!) kopp kaffe och härnäst väntar lunch samt Paradise Hotel. Anna och Jocke kommer över om ett tag för en provning. Jag blir galen på Annas klänning helt enkelt, den sitter ju aldrig helt perfekt. Myrsteg. Försöker få en perfekt passform nu så jag slipper ändra för mycket i det riktiga tyget, risk att det går åt helvete i så fall.

Den tron på mänskligheten

Jag förstår inte hur folk kan vara så korkade...

Gäst: En lilla menyn och en McFeast.
Jag: Vill ni ha plusmeny på någon?
Gäst: Va?!
Jag: Vill ni ha plusmeny på någon av menyerna?
Gäst: Vaddå, det är ju bara en meny!
Jag: En lilla menyn och en McFeast?
Gäst: Ja, dippen ja!

(Gästen har beställt en "liten dricka" och vi brukar då slå in cola.)
Gäst (när de kommer fram till 2:an): Jag vill ha sådan där fanta exotic.
Jag: Ja, då får du säga det på en gång i så fall så går det lättare.
Gäst: Men dom frågade inte, jag lovar! Dom frågade inte!
- Vadå "dom frågade inte"? Det var ju för tusan jag som tog emot beställningen!

Gäst: En Big Mac meny.
Jag: Vill ni ha plusmeny?
Gäst: Jag har en sådan där kupong.

Gäst: Jag vill ha en Big Mac meny och få en Big Mac meny på köpet.
Jag: Står det möjligtvis "gäller 14 februari" på kupongen?
Gäst: Det har vi inte kollat ännu.

Amy McDonald

Amy McDonalds skiva spelas flitigt just nu och jag flyttas automatiskt tillbaka till sommaren och yran. Jag lyssnade på henne konstant då. Hon är ju bara så jävla bra.

 

Mitthem

I somras var det en massa planer om att jag och Johanna skulle flytta ihop, men det blev inte så då jag inte fick lägenheten jag ville ha plus att Johanna drog iväg till Nyland för att plugga dans. Men nu är vi tillbaka igen och peppade som aldrig förr.

Vi letar galet aktivt efter en lägenhet att hyra, och jag förstår inte hur det kan vara så svårt att hitta/få en? Vi är medlemmar på mitthem och söker och gör intresseanmälningar hit och dit. Och så damp det ned ett mail i min brevlåda att vår intresseanmälan inte var godkänd? Det vil säga intresseanmälan om att ens få söka lägenheter, så av någon anledning skulle vi inte vara godkända som hyresgäster?

Lät helt fel, så Johanna fick ringa och charma dom och fråga vad problemet var. Men de hittade inget som skulle vara fel. Tydligen har det varit något problem med hemsidan eller något, så det var bara att fortsätta att söka.

Peppa pepparkaka!

Klantigt

Skulle koka vatten för kaffe och sätter mig sedan vid datorn. Fastnar givetvis. Senare när jag går in i köket, mest av en slump, hittar jag en tom kastrull på spisen. Totalt glömt bort det och tydligen har allt vatten avdunstat. Kastrullen såg lite omtumlad ut men verkade ha överlevt.

Det är min konstnärssjäl som gör mig så virrig. Men det var väl inget nytt.

Träningsvärk

Jag visste att det skulle komma, men bara inte att det skulle komma så hårt. Har ont i armarna och bröstet, men konstigt nog även i nacken och huvudet? Antingen så har jag huvudvärk eller så har jag träningsvärk även där på grund av allt tänkande igår. Jag säger då det jag...

Idag stänger jag kassa, känns helt okej. Nu jäklar kör vi hårt. Endast åtta pass kvar så det finns ingen anledning till att deppa riktigt ännu. Deppa för att det snart är slut eller deppa för att det fortfarande inte är slut? Jag vet inte.

Innan dess skall jag försöka mig på att väcka syataljén till liv igen. Balklänningarna återstår även om jag försöker att förneka det. Trots att det är fyra månader kvar är jag superstressad. Förmodligen för att jag vet att jag kommer att skjuta upp det till sista dagen.

J + G

Pingis

Ouff, psykiskt utmattad efter dagens alla funderingar. Tankar hit och tankar dit, dilemman och val och funderingar. Pingis, minst sagt.

Är det något jag är bra på så är det att tänka för mycket, jag är alltså extremt bra på att vara dålig på något. För man får ju aldrig ut något av det, oavsett hur mycket man sliter sig själv i håret. Så nu har jag kommit fram till att sluta tänka så jäkla mycket och helt enkelt låta det som sker det sker.

Lättare sagt än gjort. Vad som sker återstår fortfarande att se.

Beach 2010

Idag började träningen inför beach 2010, Friskis & Svettis har gratisvecka så varför inte passa på? Jag har haft terminskort där tidigare men vet inte om jag skall köra på det i år eller inte då jag har nada aning om var jag kommer hålla hus. Så jag och Dennis for iväg som på den gamla goda tiden och körde ett lätt och kort pass. Båda var lite ringrostiga samt att Dennis varit sjuk så vi tog det hyffsat lungt. Men blev absolut peppad för att ta itu med det igen.

Dilemma

Jag har en liten tankenöt just nu. Det finns en lägenhet i Bosvedjan till salu, till ett bra pris. Jag har hela summan utan att behöva ta ett enda lån, men jag har eller mindre exakt hela den summan. Det vill säga att jag skulle lägga varenda nuvarande krona på lägenheten, och efter lönen i februari så vet jag inte hur lång tid det är kvar tills nästa månadsinkomst. Kanske är det ingen väntan alls, eller så är det en evighetslång?

Jag får även säga nej tack till körkort och resor för ett tag. Det som var mer eller mindre planerat. Men det finns alltid en chans till att man kan fixa till lägenheten så billigt som möjligt för att senare sälja den och gå med vinst. Det värsta som kan hända? Det vet man inte förrän man har provat. Och det finns även en möjlighet att jag faktiskt får en inkomst tidigare än vad jag tror, har sökt några jobb som tycks vara klockrena. Men man skall inte ta ut alltför mycket i förskott.

Mitt problem i slutändan? Våga eller inte, och vi vet att jag är trött på att inte ta risker.

Måndagsmagi

Magi från morgon till kväll? Mer eller mindre!

Började med att luncha med Ellen som sagt och den varade i ett par timmar. Vi har inte haft kontakt sedan i somras så det var en hel del att prata om. Det visade sig att hon och hennes pojkvän skall flytta från Umeå till Uppsala istället, lät inte helt fel med tanke på att jag själv gärna vill plugga där en vacker dag.

Senare tog jag bussen till Elin där det var mer eller mindre tjejkväll tillsammans med henne, Mary, Khadije, Johanna och Mariam. Mary hade lagat supergod paj och efter maten var det en massa mys i sängen. Hela sex pers får man plats där. Vi drog en genomgång av sanning och konsekvens men eftersom det var den "elaka versionen" fanns det inte alltför många kort vi kunde använda oss av. Men många skratt bjöds det på, naturligtvis.

Sedan blev jag pepp på att hjälpa Elin att plugga då jag vet att hon har en massa prov och annat för sig, men trots det lånar ut sin lägenhet till vårat måndagsmys. Och innan vi vet ordet av det sitter alla utom Johanna och pluggar, denna skönhet valde att istället betrakta miraklet. Både jag och Khadije har ju liksom tagit studenten, men hon slängde sig glatt över matteboken för att hjälpa Elin medan jag istället tog religionsboken.

De andra brudarna åkte hem vid 21-tiden men jag stannade glatt kvar och hjälpte Elin med flinka fingrar att skriva en uppsats. Låter helt galet jag vet, men det bästa som finns är väl att hjälpa andra?

Monday Morning

Det är så skönt att vara ledig idag och sova så länge jag vill, öppningarna har lett till alldeles för lite sömn. Känner mig utvilad och peppad. Dessutom är det bara två minusgrader ute, det är ju nästan en tropisk hetta! Jämfört med att det var tjugo grader kallare för bara några dagar sedan.

Skall ned på stan om någon timma för att äta lunch med Ellen som pluggar i Umeå, vi har inte träffats sedan i somras! I samma veva skall jag försöka utträtta några mindre ärenden på stan. Senare ikväll är det "tjejkväll" hemma hos Elin med en massa underbara från jobbet. Blir kanonkul!

Njut!

Killing me slowly

Idag hade jag min absolut sista öppning någonsin. Jag och Klas switchade så att jag fick öppna kassa istället, mest för att han skulle få lite variation. Det var helt dött under hela frukosten. Helt plötsligt var det 28 toast beställda. Sedan var det över. Dagen gick sakta men säkert. Trots att Klas hade en tight uppställning flöt allting på utmärkt eftersom det var så lugnt.

Jag skall vara ärlig, jag har funderat mycket på om jag fattat fel beslut när jag sade upp mig. Att det är idiotiskt att tacka nej till en säker inkomst varje månad och funderat mycket på hur det skall gå ihop ekonomiskt. Att det hela kanske blev lite väl drastiskt.

Men vem försöker jag lura? Jag har tänkt, övervägt och planerat det där längre än vad jag kan minnas. Jag har ett sparkonto som inte är direkt litet så det finns något att falla tillbaka på ifall det krisar sig. Och att jag fattat rätt beslut insåg jag mer än någonsin tidigare just idag. Imorse var jag glad och relativt peppad inför arbetsdagen, men under dagens gång vittrar man sönder allt mer och mer. Man blir trött, less och börjar störa sig på folket runt om. Det är då jag blir den där bitchiga och bossiga Gustav som inte har tid att uppfatta ett skämt. Den där hemska människan jag vet att jag egentligen inte är.

Att säga upp mig var helt rätt eftersom jag äntligen kan gå och åter igen bli den glada och postiva person jag är.

Elin har en ugn

Världens lugnaste frukost heller vad? Jo jag tackar jag! Imorgon gör jag min absolut sista öppning någonsin, vemodig? Resten av dagen flöt på men jag kunde inte låta bli att bli lite less och irriterad. Jag stör mig så fruktansvärt mycket när folk klagar och är allmänt negativa för givetvis påverkar det andra i deras omgivning. Det är bara att acceptera det och göra det bästa av det liksom, något undertecknad har gjort en gång för mycket.

Mary var dock min lilla pingla på jobbet, hon lyckas alltid med att göra mig glad.

Mary Rose (pratar om eventuell efterrätt på måndag):... för Elin har ju en ugn.
Jag (i falsett): NÄ, HAR HON EN UGN?!

Sedan lyckas jag med det omöjliga... Jag ställer upp en kartong HB-kött på dressbordet, vänder ryggen och hör ett BANG! 225 HB-kött har varit ned på golvet! Tejpen var tydligen avriven från kartongen, så den öppnades och alla äventyrslystna HB-kött hoppade ut. Plocka upp dom? Okej. Räkna dom? Inte okej. 225 är därför inte en avrundning.

Lördagsmorgon

Sitter här omänskligt tidigt och väntar på att Klas skall plocka upp mig i kylan och så är det dags för ännu en öppning. Är inte alls pepp, men något inom mig gör att det inte spelar sådan stor roll längre. Det är så få dagar kvar att jag kan räkna dom på mina fingrar och nu handlar det om att njuta.

Snyggt på väggen

Ni kommer aldrig tro mig när jag berättar det här! Jag har spikat upp tre tavlor på mina väggar! De fick ligga undangömda i ett hörn i över ett år innan jag tog tag i saken. Mitt rum är fortfarande vad jag skulle kalla för halvklart och anledningen till det är att planen har varit så länge att jag skall flytta hemifrån snart och därför känt att det vore onödigt att lägga ner en massa tid på något man inte kommer hinna njuta av. Men som om jag kommit ett eget boende närmare? Njet!

 

Så jag har lagt undan alla idéer på att till exempel sätta upp tavlor på väggarna men nu har jag fått nog. I och med uppsägningen så känns det inte direkt som om jag kommer flytta hemifrån de närmaste månaderna heller så varför inte göra det bästa av det istället? För jävlar i mig vad så lite kan göra en stor skillnad.

 

Tavlorna jag hängde upp ikväll är alla gjorda av Valérie Moigne, även känd som Misstigri. Ni har säkert sett hennes alster på Gallerix, och de är utan tvekan helt i min stil. Får jag bestämma kommer jag inom kort köpa ännu fler av hennes verk.

 

Ett av motiven på tavlorna jag hängde upp ikväll.

Back on the track

Jag hade glömt hur slitsamt det kan vara att jobba ibland, är helt slut efter dagens pass och ögonlocken känns oroande tunga med tanke på att klockan bara är middagstid. Mina eksem har fått vila en vecka men direkt efter bara några timmar har de lyckats blossa upp igen, det skall bli skönt när de får tid att läka en gång för alla.

Har nyss haft provning med Anna och det gick hyffsat bra, några små ändringar som skall göras men har mest problem med att få till en snygg urringning bak. Den är ju inte liiite djup om vi säger så.

Du är en mygga!


Sara krossar huvudet på X som ingen av oss står ut med längre. Idiot.

Sjusovare 24/7

Oavsett om det är ljust eller mörkt ute, om det är dag eller natt så lyckas Sara alltid försova sig. Det var sagt att vi skulle på bio ikväll men eftersom Sara tog en väldigt tung lur efter jobbet så bestämde vi för att jag skulle komma över på en fika istället.

Mycket trevligare ur den sociala synpunkten.

Vårstädning

Eftersom jag inte hade något bättre planerat på dagen och kände ett sug av att organisera så började jag städa mina skrivbordslådor. Det var då inte lite saker som låg i dom inte! I en låda låg hundra miljoner öljetter och skramlade, rester efter en misslyckad piratkostym. De kunde jag med gott samvete slänga, fula var dom också. Men till min besvikelse fanns det faktiskt inte så mycket jag mer jag kunde kasta.

Däremot kunde vi organisera! Istället för att låta allting ligga huller om buller så lade jag pussel och fick världens chock när jag väl fått tillbaka allting i lådorna. Hur mycket utrymme kvar som helst! Yey.

Bläddrade även igenom alla mina skoluppgifter som jag har haft liggandes på mitt skrivbord nr. 2 som oavsiktligt fungerar som avlastningsbord. Kunde inte låta bli att tänka på vilken dålig elev jag måste ha varit, inte en enda uppgift var klar! Så istället för en massa snygga look books och liknande har jag en miljon papper och annat ofärdigställt material. Skall försöka gömma allting på något smidigt sätt så jag för en gångs skull kan använda skrivbordet som sybord, frågan är var en massa A3-mappar kan få plats?

Nästa steg garderoben? Jag vågar inte!

Bland allting i oredan hittade jag dessa klasskort:


HVMD1 05/06


HVMD2 06/07

Haha, ja vi var kanske med något avhopp det första året men inte så många som det verkar. Andra gången var det tydligen inte lika roligt att ta klasskort.

Ansökan


Har nu fyllt i ansökningsblanketterna för att läsa naturkunskap b på komvux. Sökte att läsa kursen på distans denna gång så vi får se vad som händer, jag känner att jag inte kommer att klara av att läsa kursen om jag inte gör det på distans. Har försökt med komvux tidigare och det är inte att rekommendera!

Var exakt samtidigt som jag började på McDonalds och var van vid att ha glada och sociala människor i min omgivning. På Komvux var alla tråkiga, fula och tysta. Förmodligen försökte de läsa upp ämnen de flunkat i tidigare på grund av brist på personlighet. Hårda ord men jag vantrivdes verkligen och hoppade av efter två veckor.

Jag kommer ihåg är jag i nian på högstadiet satt och ritade elektronskal efter elektronskal och undrade över när jag sjutton skulle ha användning för detta.

Sedan kommer jag ihåg när jag sitter i ett opersonligt klassrum på komvux och ritar elektronskal efter elektronskal och undrar över när jag sjutton skall ha använding för det och om helvetet är nära.

Det sjuka är ju att det är miljontals utbildningar som kräver naturkunskap b. De ville att Jannike skulle ha läst det nu när hon skall plugga till hudterapeut och vad är det meningen att hon skall ha för användning av en massa ritande av elektronskal? Hur skall elektronskalen göra mig till en bättre idrottslärare? Åh, naturkunskap b är så jäkla överskattat! Och ofantligt tråkigt.

Peppa pepparkaka!

Isande kyla

Gah, jag förstår inte hur det kan vara så kallt och så länge?! Skulle så lätt ge mig ut på en promenad men när det är 22 minusgrader vänder jag ryggen till naturen och föredrar den varma TV-soffan. Och nej, det finns inget som heter "kläder för alla väder" eller liknande bullshit.

HVMD3 goes Askungen

När jag i det förra inlägget jämförde mig själv med en symus så kom jag att tänka på den här filmen: vårat bidrag i Guldtroffén när man skulle göra en film om sitt program.

 

Givetvis vann vi den deltävlingen liksom hela tävlingen. HVMD3 sha-la-la-la-la!

 

Dan till ända

Som planen löd så har jag varit en flitig symus och gjort toile #2 av Annas balklänning. Provning på fredag, håller tummarna för att den sitter kanon!

Kommer nyligen hem från Jannike där det bjöds på saft, popcorn och chips. Haha, mysigt var ordet. Vi snackade en massa skit samtidigt som Yours, mine & ours gick på TV. Världens sämsta film heller vad? Den kan jag garantera att vi snackade skit om.

Jannike har så länge som jag känt henne varit blond, eller rättare sagt vithårig, och då har jag känt henne bra länge nu. Jag vet att hon tänkt färga håret mörkt men när hon öppnade dörren för mig trodde jag först att jag gått fel - vilken skillnad en hårfärg kan göra! Lika snygg som alltid dock.

Eric och Jannike är något av de sötaste par jag vet.

Onsdag

Denna natt blev det minst lika många timmars sömn som igår och jag känner mig lite småseg i kroppen. Det där med självdisciplin att kliva upp "i tid" har aldrig riktigt varit min starka sida. Men ibland får man unna sig.

Hittills har jag hunnit med en dusch och äta lunch, men nu väntar Annas balklänning på mig. Jag har gjort en massa mönsterförändringar, så pass många och invecklade att jag tvivlar på att jag verkligen har gjort rätt - men det återstår att se. Så planen är att leta upp ett gammalt lakan eller en gammal duk och sy toile #2 eftersom den första blev rätt så misslyckad.

Ikväll skall jag vara med Jannike men eftersom systemet är stängt idag (trettondag jul vaddå?) så blir det inte ost och vin som planerat. Men ost och läsk smäller inte riktigt lika högt? Så...

Casting

Okejokej, Ida har ett muntligt avtal sedan fyra år tillbaka om att vara min modell och givetvis är hon det. Men jag har kommit på att Sanne passar perfekt som modell i en kort, svart liten sak jag tänkt sy upp. Den klänningen har helt enkelt lite mer attityd och Sannes look skriker attityd.

Kvällen

Hann med att träffa Tova en snabbis över en kopp te, jag som inte ens dricker te. Men smaken var "jordgubbar och champange" och hur kan man stå emot något sådant? Var inte alltför farligt heller, men jag är dock en kaffedrickare. Alltid varit och kommer alltid att vara. Te känns mest som varm parfym?

Sedan plockade Mathilda upp mig och vi åkte ned på stan och tog en fika på Barista. Lite lättsamt prat och lite mindre lättsamt. Det är ju inte lätt när det är svårt, gangbang på den du. Men snygga killar går klockan nio. Eller hur var det ni igen?

Smula frustration

Inledde dagen med att Ewe tyvärr inte kommer kunna ta sig till Sundsvall. Krasch! Supertråkigt, verkligen. Ringer sedan till Tova för att försöka styra upp dagens planer och får inget svar. Är det inte alltid så här?! Att man ringer folk utan att de svarar, hur svårt är det att ständigt ha mobilen i fickan? Världens största irritationsmoment, jotack.

Lyckas få in en fikadejt med Mathilda och givetvis blir den inställd typ tre minuter senare. Eller rättare sagt uppskjuten tills senare ikväll. Liksom säger Tova att hon är ledig ikväll. Och det var ju ikväll jag skulle gå på bio med Sara. Plus att jag har en dejt?

Långsam och meningslös dag och en omöjlig kväll?

Skönhetssömn

Efter nio timmars sömn trodde jag att det räckte, men inte då! Jag snoozade och snoozade tills jag var uppe i elva timmars skönhetssömn. Finns bara ett ord: ljuvligt.

Så nu är jag pigg som sjutton inför vad denna dag har att ge och har även lyckats sova bort ömheten i kroppen som jag hade igår. Det gjorde till och med ont när Khadije masserade mig - då är man öm vill jag lova. Vad dagen har att erbjuda vet jag inte exakt ännu, en massa prat om saker men inget som är direkt bestämt.

På återseende!

Reunion

Imorgon fyller Jannike år och passande nog kommer ljuva Ewe "hem" till Sundsvall just imorgon på finbesök. Otippat och oplanerat men helt jävla underbart! Nu är det dags för evighetslånga fikor där I-landsproblem diskuteras flitigt. Och sedan en flaska rödvin ovanpå det för att återuppleva dåtidens baksmällor. Det gillar vi!

Ewe och Jannike back in the days. (Haha, dör en smula.)

Måndag

Morgonpasset gick bra men kunde verkligen känna hur skönt det kommer att bli att slippa alla sura gäster i fortsättningen. Man behöver kanske inte alltid säga tack, men ett leende tillbaka är väl inte alltför mycket begärt? Efteråt stannade jag kvar och hängde ett tag innan jag åkte hem, hoppade in i duschen ochfixade mig.

 

For ned på stan och fikade med Malin på Waynes och hade en lång och härlig pratstund. Likt mig så har Malin tillbringat några av sina "bästa år" på McDonalds och hade givetvis sina egna skräckhistorier att dela med sig. Alltid lika mycket uppskattat, så lättare att njuta av dom när man väl skrivit på uppsägningspappret.

 

God morgon!

Klockan har inte ens blivit 06 men jag är vaken redan, yikes. Skall jobba ett kort pass á la 6.30-10. Lättförtjänta pengar tänkte jag, så varför inte? Är relativt pigg, sådär man brukar kunna vara första öppningen. Att jobba flera i rad brukar dock aldrig gå för min del. Kolsvart ute, deprimerande. Inom kort ringer Klas och berättar att han är på väg.

Fortsätt med att drömma sött!

En fundering

Jag vet inte ens om jag kommer att söka, men har iallafall skrivit ut en ansökan till London College of Fashion - som är på tolv sidor! Och varför kan man förstå när man ser hur otroligt detaljerad den är:

Skiss

Bjuder här på en skiss av Mathildas balklänning. Detta är den första skissen och det brukar ta ungefär tre innan jag får till en jag som kan använda som illustration.

 

I vilket fall så kommer Mathilda vara galet vacker.

 

Utdrag, "Vem kunde ana"

Har du fått
som du vill
Du har tappat din gloria
Så vrid om
lite till
Vilken smutsig historia

Att ta det lungt

Idag tog jag en tur till City Gross med Evvis för att inhandla något ätbart till lunch. Vi gick lite på improvisation och köpte pasta, bacon, grön paprika, fetaost och pastasås med chili-och vitlök. Resultatet blev inte alltför tokigt trots att jag faktiskt var med och skötte matlagningen.

Vi slog även på stort och bakade äppelpaj till efterrätt (alltså, ni vet sådan där man bara häller i en form och stoppar in i ugnen). Allt mat gjorde oss så pass trötta att vi lade oss i min säng och slog på en skiva med låtar ur musikalen Chess. Inte min favoritmusikal vill jag påstå, men musiken passade oväntat bra när man ville sova.

Vad har ni gjort idag? (:

Lindsay's private party

Av en slump så hittade jag denna "modefilm" med Linsday Lohan, den var faktiskt ganska häftigt. Om inte trés sexig. Eller vad tycker ni?

Guess who?

Har absolut ingen aning om vem som har gjort denna klänning eller vem som bär den.

 

Ledtråd: det var Lilly Anrep som tog denna bild.

Hej igen komvux?

Ett bra tag har jag funderat på att plugga till historia-och idrottslärare, det låter säkert som hämtat ur luften men något med det känns rätt och ett yrke jag faktiskt skulle kunna tänka mig. Upptäckte dock nu att jag missat att jag behöver Naturkunskap B för det. Hur kul låter inte det?! Jag som redan försökt läsa till den kursen på komvux tidigare men hoppade av eftersom den var så ofantligt tråkig.

Kanske dags att sätta min fot där igen alltså?

Eller så är det ett tecken från ovan att jag skall peppa sönder inför att plugga mode igen. Beslutet är långtifrån fattat så mycket hinner ändras på vägen.

Resumé av 2009

Inledde med en rejäl bakfylla efter en personal/nyårsfest hos Lindberg som spårade ut ganska mycket totalt. Och inte sent efter det så gick det sí och så på hjärtefronten och tyckte redan att året var det värsta hittills, efter bara fem dagar.

Ägnade en massa tid åt Susannas bröllopsklänning som blev supersnygg men inte passade när det väl var dags för bröllop. Nu efteråt har jag lärt mig att gravida tydligen kan svälla upp hur lätt som helst och att det med största sannolikhet var orsaken - men då kände jag mest bara för att hoppa ned från en bro.

De första månaderna på jobbet gick bra men leendet började bli allt mer och mer ansträngt. Jobbade nästan varje dag och började bli helt utmattad. I samband med de såg de kanske vad jag betydde för dom för jag blev anställd på 30h istället för 12h och fick samtidigt lära mig både öppning och stängning. Men inte långt efter det kände jag ändå att det fick vara nog men efter ett medarbetarsamtal med Janne om löfte om att få lära mig kassa samt bli handledare blev det mycket roligare.

I sista minuten till studentbalen blir jag klar med Sofia och Evvis balklänningar och som vanligt inte riktigt nöjd. Och bestämmer mig att i fort sättningen bli klar med saker och ting åtminstone två dagar innan istället för en. Något jag inte lyckades med.

Sofia och Evvis i balklänningar av undertecknad.

LRG (Lilla Roliga Gruppen) gjorde en favorit i repris i form av en improvisationsteater: Legenden om mjödet. Denna visades upp på Vikingamarknaden och jag mindes varför jag älskar teater så mycket. Synd nog så blev det inte mer teater än så under året - något vi får ändra på år 2010.

Evvis, jag och Sofia i snygga(?) "vikingakläder" på Norra Berget.

 

Lite klantigt nog så tog jag inte ledigt något alls under sommaren bortsett från veckan då jag fyllde år och gatufesten ägde rum. Hade en kanonfest när jag fyllde 20 med härliga människor från jobbet, teatern och oväntat många f.d. klasskompisar.

Gatufesten sög dock totalt och det skall ta mycket för att jag skall gå på det igen. Utöver det så jobbade jag heltid hela sommaren och missade de få soldagar vi fick. Det var dock väldigt kul, stod mycket i kassa och undersköna Carolina Edström gjorde oss sällskap på McDonalds och jag vet att hon gjorde mycket för oss slitna medarbetare med sitt härliga leende.

Resterna efter mitt 20-årskalas.

 

Jag med den underbara Carolina på grillning med jobbet.

Klickade oväntat bra med Jockes kompis Anton och tillsammans åkte vi till Yran som blev både hiss och diss. Att se Amy McDonald och Lady Gaga gör det nog ganska mycket värt det vill jag påstå. Dock lärde jag mig att aldrig mer åka på festival och bo på campingen, jag är på tok för bekväm av mig för det.


Erika, Elin och Anton på efterfest i vårat tält under yran.

Hösten anlände och allt gick väldigt fort med en massa jobb. Ett riktigt guldkorn i hösmörkret var när jag och Henke åkte till Side och hälsade på Linnea för att njuta av sol och bad samt härliga shower. Dessvärre hoppade ju Henke bungy jump tredje dagen och bröt två ben i foten och trashade ett ledband. Medan han gömde sig på hotellrummet var jag och Linnea på stranden och filosoferade över livet. Blev något av ett wake up-call då jag såg hur Linnea tycktes leva livet med det hon älskar att göra.


Linnea i en av många fantastiska shower.


Sides solsken var verkligen välbehövt när spöregnet intog Sundsvall.

Har lärt känna flera personer ännu bättre liksom några helt nya och den som lyser starkast där är utan tvekan Sara. Tillsammans har vi lyckats peppa oss igenom vardagen och det har varit en massa samtal om att flytta till Stockholm och om dyra skor. Mycket snack och liten verkstad dock, men inte lätt alla gånger när man har ett jobb som suger musten ur en. Jag vet att jag alltid har henne vid min sida och det var nog det bästa år 2009 kunde ge mig.

Det finns inga bra bilder på mig och världens bästa av någon anledning...


Hur skall man sammanfatta det här året egentligen? Det känns som att det har varit jobbigt till större delen: för mycket jobb jag lärde mig att ogilla och ett antal identitetskriser ovanpå det. Som om ett år av mitt liv passerat utan att något viktigt tog form. Men det gäller nog att läsa mellan raderna för att se att jag faktiskt lärde mig något om mig själv. Var gränsen går och att ta reda på vad jag inte vill är ju ett steg närmare mot att hitta vad jag verkligen vill.

Men som det är nu så är 2010 upplagt för att bli året då allt händer. Let's go!

Godkänd

Som sagt så sade jag upp mig igår, problemet är väl bara det att jag inte visste riktigt hur jag skulle berätta det för mamma. Ni vet, hur bra låter det i en mors ögon att ens barn sagt upp sig från sitt jobb mitt i lågkonjukturen utan att ha något annat jobb? Förmodligen inte så bra.

Så jag berättade det idag under morgonkaffet och hon blev faktiskt mest bara glad. Och med den reaktionen känner jag mer än någonsin att jag har fattat ett klockrent beslut.

Nyårslöfte uppfyllt

Satt i Jannes knä på konoret och höll han i handen medan vi samtalade idag. Jag sade upp mig och det var betydligt jobbigare än jag hade trott. Mest på grund av Janne, det är även han som är den egentliga anledningen till att jag stått ut så länge. Han är en av världens bästa och att få ha honom som chef har betytt otroligt mycket för mig. Men han förstod och jag jobbar januari ut och från och med februari är jag alltså arbetslös.

Vilken start på 2010! I'm lovin' it.

Gårdagens bravader

Mary o Co kom förbi och drog igång festen, hon och Johanna shakade loss rejält på vardagsgolvet. Så småningom kom Örnie, Andre, Angelica, Linnea med flera och festen började ta fart på allvar. Riktigt fulländad blev den nog inte förrän Janne anlände, liksom en kraftigt försenad (men lika underbar för det) Sara. Ida med hennes gäng tittade in en stund med och kunde visa upp sig i den (åtminstone här på bloggen) väl omtalade klänningen.

Jag måste berömma alla för att de trots allt var väldigt städade (ingen favorit i repris här inte!) och strax efter elva försvann de flesta för att ta sista bussen in till stan och bege sig mot hamnen. Jag, Sara, Janne, Lindberg, Patrik och Mattias blev ensamma kvar och skulle ta oss till någon fest i övre Bosvedjan. När vi är ute och promenerar dit upp är tolvslaget farligt nära och vi beslutar att fira det hemma hos Lindberg tillsammans med hans föräldrar. Hur mysigt låter inte det? Med tanke på fjolårets urartade fest menar jag.

Nyårspussen blev tillsammans med Sara och en drös med nyårslöften haglade ur våra överförfriskade läppar. Sedan gick jag faktiskt hem, städade lite (fanns knappt något att städa) och lade mig. Ja, skall man upp och jobba dagen efter så skall man väl tänka lite taktiskt. Även om det kanske inte är så roligt alla gånger.

Var det någon som inte tänkte taktiskt så var det nog Lindberg som såg ut som ett lik när jag kom till jobbet idag. Skadeglädje är den enda sanna glädjen.

Nyårsdagen

De flesta kan unna sig en riktig bakisdag idag med att sova länge och bara slökolla på TV. Själv så jobbade jag och kunde underhålla mig med att bland annat vika 296 happy meal. Mer senare om dagen innan och vad som egentligen hände på jobbet.

RSS 2.0