Ihopspunnet
Eftermiddagen bestod av en mysig HVMD-fika på Viskan med Hanne och Lisa, lite Söndsvall i Borås. Inte helt fel. Sedan kramades Hanne om rejält innan bussen till Landveter avgick, bara att hålla tummarna för att denna tjej gör mig sällskap i textilhuvdstaden nästa år nu.
Övriga kvällen har spenderats med Lovisa med diverse diskussioner inom materiallära och väveriteknik sällskapandes av lite öl, mat och ESC. Men mest plugg. Såklart.

Norrländskt besök
Vid 21-tiden anlände Hanne och vi åt pizza på gräsmattan utanför och njöt av de sista solstrålarna innan myggen gjorde entré. Det allra första hon kommenterade var att jag börjat prata göteborska. Hur kan man inse det redan i en mening? Fan, jag som verkligen börjat tro att jag pratar rikssvenska. Hanne var nog lite just den tentapaus jag behövde för jag kunde verkligen slappna av, tänka på annat och sov som ett barn i natt.
Nu skall vi snart till skolan då jag skall dumpa henne på våning sex innan ännu en dag på det ljuva biblioteket. Livet äro fantastiskt. Levererat med massa bra crimp och bulk.

Reflektionsytor etc etc
Gårdagens heldag i väveriteknik gjorde verkligen susen, dessutom lugnade Olle ned oss tusenfalt och det verkar som om vår tenta kommer vara löjligt enkel nästan. Lite för bra för att vara sann. Njuter.
Kvällen ägnade jag istället åt att låta fingrarna dansa på tangenbordet i ett tappert försök att få något konkret att ta på för min grupps rapport i materiallära. Jag är så less på att skriva om reflekterande ljudvågor att jag vet inte vad... Borde inte jag förtjäna någon slags veto att slippa skriva om ljudtextilier som hörselskadad? Sakta men säkert så gav det åtminstone resultat.
Skall hänga lite med gruppen nu under morgonen och efter det så har vi sagt att vi skjuter upp allt eländigt arbete tills efter tenan. Fokus på att slippa omtenta nästa!
Ikväll kommer för övrigt Hanne som gick klassen under mig på gymnasiet och sover över då hon skall göra ett arbetsprov imorgon på YH-utbildningen för konfektionstekniker. Spännande!
Läsårets sista föreläsning
Tentaperioder suger. Inledde min dag med en springtur tillsammans med Simon, helt fantastiskt, och sitter just nu och peppar lite över dagens heldag i väveriteknik. Jäklar vad jag skall få svar på allting jag inte vet ännu! Vad jag inte kan återstår dock att ta reda på.
Litet klagomål till värderguden: om Borås nu tvunget måste leverera sommarvärme, kan det inte vänta tills efter tentorna?! Avlider av solabstinens snart.
En vecka kvar
Övriga dagen har bestått av EXIT-möte, väveriteknik, kaffe med Josefin och slutligen en fadderutbildning. För självklart skall jag vara fadder under introduktionen i höst! Min egen ifjol var nog något av det roligaste jag varit med om, så det skall bli himla kul att ta hand om BC-ynglingarna.
Är så pepp på sommarlov och höstintroduktion att jag totalt glömmer bort att leva i nuets tentaplugg.
Att befinna sig i ljuset


Aldrig som man tänkt sig
Haft en trevlig dag på jobbet tillsammans med Jenny som går året över mig tillsammans med en hel drös av kunder då det är marknad här i Borås. Mysigt.
Efteråt körde jag ett lättare gympass innan jag och Maja åt vår efterlängtade middag på Wisers Pub, vi fick ju en matbiljett då vi jobbade på studentpuben för evigheter sedan. Supergod mat och vi unnade oss dessutom varsitt glas vin. Mycker välbehövligt i tentaperioder.

Hemlängtan med en twist
Men så här brukar vi ju alla känna under tentaperioden och väl där dagen innan tentan känns det som om allting faller på sin plats, ämnet blir äntligen roligt och tentan avklaras med bravur. Bara det att det är så mycket annat som läggs ovanpå detta; typ en miljon möten där vissa är mindre vettiga än andra, planering av EXIT-fest, flytt till Bifrost och så det den där längtan hem till Sundsvall.
Ty gud vad jag längtar hem just nu till fina teatervänner, rosévin om kvällarna med Tova och jobba i på Hemtex i ett riktigt köpcentrum och skratta bakom kassan tillsammans med Therese.
Alla föreläsningar, möten, jobb och att bo kollektivt gör att man är omringad av människor 24/7 och just nu vill jag verkligen bara vara ensam och få lite kvalitetstid i tystnad. Känner mig inte socialt kapabel och jag är lite orolig att jag kommer längta hem för mycket för att njuta av det jag ha i Borås. Jag trivs ju så onekligt bra här - om man suddar ut lite irritatonsmoment för tillfället vill säga.
Sedan skulle det ju inte vara helt fel om det slutade regna för en gångs skull också.
Dejana Dabic





Ålsta kollektionsvisning 2011, fotograf: Markus Kibe
Bad things
Tittade på True Blood igår kväll med Lina. Märks det?

Professorsinstallation
Men det som gjorde allt värt det var den fantastiskt goda lunchen med dess ännu mer fantastiska tårtor.
Fredagskvällen spenderades med Filip och diverse märkligt folk från lotrp2 (som alltså inte är en musikgrupp). Jag var orolig för att jag skulle vara för stressad för att kunna njuta av det, men det visade sig nog vara just det jag behövde. Är det inte härligt med människor som gör en till den man vill vara?

Blomsterpojken
Jag och Nina skall iallafall representera TEXAS under förmiddagen nu och bland annat tacka varje professor efter föredraget och räcka över en blomma. Fick lite panik igår när ett mail damp ned i inboxen med orden om att "talet inte behövde vara så långt", vilket verkligen aldrig har varit min tanke från början.
Aja, svärmorsdröm here we go...
Bomull

Bortom allt man hade förväntat sig
Tacka däremot väveritekniken som lugnar ned mig en smula där jag får sitta och färglägga rutor så fint som bara jag kan. Okej, nu ligger det ju visserligen en hel vetenskap bakom vad just detta betyder också, men på något sätt framhävs logiken mycket tydligare här än i materialläran. Än så länge. Olle lär ju kasta om allt på föreläsningen imorgon bara för att han kan.

Färgglad väveriteknik. Lite meditation för själen.
Mikrolabb
Går snart sönder av all kemi.
